www.larare.at

Journalistik

Make sure you have something to say, choose your language carefully, and write clearly and simply.

Allan Little

I detta arbetsmoment kommer vi att jobba med att producera olika typer av journalistiska texter. Journalistiska texter handlar om att dokumentera:

  • en händelse
  • en person
  • en idé

Vad innebär det att skriva journalistiskt? Svaret på den frågan varierar, men det man kan utgå ifrån är arbetsgången:

1) Formulera en idé eller fråga utifrån en händelse som man söker svar på; t.ex. varför är simhallen så nedgången? Ta reda på varför man inte renoverat simhallen.

2) Samla fakta som förtydligar idén och backar upp frågan. Där du först måste säkerställa att inte någon annan redan skrivit om det. Därefter kontaktar man både simhallen och kommunen för att se hur det ligger till. Sök relevant fakta och gör intervjuer.

3) Granska fakta och göra urval. Ta bort det mesta och behåll ”godbitarna” som kanske behöver förstärkas genom fler argument i form av källor.

4) Förmedla idén eller frågan, samt svaret med hjälp av text och bild. Följ gärna den emfatiska principen: det viktigaste först.

Och vad gäller upplägget kan du antingen välja den omvända pyramiden, eller sk emfatiska kronologin eller timglasmodellen. Den förstnämnda innebär det viktigaste först och den sistnämnda där texten inleds och avslutas med det viktigaste.

Läs mer om Journalistik

 

Journalistik / Journalisten

  

Journalistens huvuduppdrag är att undersöka, informera och förklara vad som händer i samhället.

Journalisten ska sträva efter objektivitet, men också vara medveten över att det i egentlig mening inte är möjligt eftersom journalisten har gjort ett faktaurval, tolkat utifrån egna referensramar och valt att skriva på det sätt och med de ord hen skriver.

Journalisten måste ha ett sanningspatos; en sanningssträvan, men också vara medveten över att sanning är ett problematisk tillstånd eftersom sanningar skiftar mellan tid, person och sammanhang.

Journalister fokuserar på en specifik händelse och skapar en berättelse kring det allra viktigaste i händelsen. En huvudregel är att skriva kort, tydligt, sakligt och konkret.

 

Journalistik / Bilden

  

Bilden eller bilderna ska vara slagkraftiga och framför allt intresseväckande. Glöm inte att bilden som ska fånga uppmärksamhet har en förklarande bildtext. Journalistiska texter ska ha med en bild som både lockar till läsning och förtydligar artikelns innehåll. Människor är mycket mer benägna att fångas av en bild än av text för texter är mer abstrakta medan bilder är konkreta.

 

Journalistik / Rubriken

  

Rubriken ska vara slagkraftiga och framför allt intresseväckande. Glöm inte att rubriken ska både fånga uppmärksamhet och ha en koppling till innehållet. Journalistiska texter ska med hjälp av rubriken locka till läsning och samtidigt förtydliga och summera artikelns innehåll i ett fåtal ord. En rubriker får alltså inte vara för lång.

 

Journalistik / Ingressen

  

Ingressen är texten strax efter rubriken som i flesta fall är fetmarkerad. Den fungerar som en sammanfattning av vad artikeln ska handla om; en läsarservice där läsaren informeras om vad texten kommer att handla om. Sedan väljer läsaren att läsa eller inte. Den ska framför allt vara två saker:

  1. Intresseväckande
  2. Informativ

 

Journalistik / Intervjun

  

De flesta journalistiska texter innehåller en intervju. När journalisten formulerar sitt frågebatteri är det bäst med öppna frågor eftersom slutna frågor kan uppfattas som hotfulla; framför allt är det svårt att antingen svara ja eller nej på en sakfråga. Det är inte ens önskvärt att ha ett svart-och-vitt perspektiv på saker. Gråzonerna är så mycker mer intressanta och framför allt mer mänskliga och ekvivalent (jämförbar eller likställd) med människans motstridiga natur och ambivalens.

Journalisten ska vara påläst eftersom det skapar förstroende hos intervjuoffret och journalisten kan formulera mer relevanta frågor.

och här följer några tips vid intervju:

1) Inled med lite kallprat eller enklare frågor (smicker brukar funka bra)

2) Ställ korta frågor

3) Ställ hellre färre frågor och låt den intervjuade fylla på själv.

4) Ställ gärna följdfrågor kring det som är extra relevant.

5) Ha inte för bråttom och lägg med fördel in pauser så att intervjuoffret talar för att slippa tystnaden.

Men innan vi går in på artikeln så ska vi jobba med en texttyp som ofta föregår många artiklar och skapar en vidare debatt: TT-telegrammet och nyhetsnotisen.

 

Journalistik / TT-telegram

  

TT-telegram är korta informativa nyhetsuppslag som många nyhetsbyråer prenumererar på. Väldigt ofta används de när journalister skriver notiser i tidningen.

 

Journalistik / Nyhetsnotisen

  

Notisen som är både kort och informativ är den mest komprimerade nyhetstexten. Den ska vara skriven med ett enkelt språkbruk, men inte "barnslig". Den ska däremot vara komprimerad och "effektiv" vilket innebär att den förmedlar det viktigaste i en händelse. Notisen kan likställas med ingressen eftersom den kort ska sammanfatta en händelse/text.

Notisen ska innehålla all relevant fakta, som läsaren behöver för att förstå en händelse. Tidigt i texten ger den svar på de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?

Notisen ska alltså förslagsvis kunna besvara följande frågor:

  1. Vad har hänt?
  2. Vem eller vilka var inblandade?
  3. När hände det?
  4. Var hände det?
  5. Hur gick det till?
  6. Varför hände det?

Innan du släpper ifrån dig nyhetsnotisen kan du plocka ner den i delar (förslagsvis utefter mening) och ordna dem hierarkiskt för att följa den emfatiska kronologin eller timglasmodellen.

Övning 1: hitta en nyhetsnotis och diskutera vilken fakta som är viktigast och hur den framställs i notisen.

Övning 2: hitta en nyhetsnotis och plocka ut det som svarar på frågorna: Vad? Var? När? Vem/vilka Hur? och Varför?

Övning 3: hitta en bild och skriv en nyhetsnotis i anknytning till bilden.

 

Journalistik / Artikeln

  

En artikel hittar man i tidningar och består då huvudsakligen om rapportering av aktuella händelser.

Fem delar

En artikel består alltså oftast av fem delar:

  1. bild
  2. rubrik
  3. ingress
  4. brödtext
  5. faktaruta eller fördjupad information

Både bilden och rubriken ska vara slagkraftiga och framför allt intresseväckande. Ingressen har till uppgift att sammanfatta artikeln. Och allt ska anknyta till textens innehåll. Rubriken ingressen och bilden/bilderna har som främsta uppgift att fånga läsarens intresse så att denne fortsätter läsa brödtexten. Och faktarutan är till för dem som vill veta mer om något specifikt som nämns i artikeln.

Läs mer om AIDAS-modellen.

I den s.k. brödtexten, alltså själva texten, återkommer sedan nyheten mer detaljerat och följt av svar på frågorna nedan.

En artikel kan också innehålla ett citat i större typsnitt och avslutas med en faktaruta om något som finns i artikeln.

Informativt och rakt på sak

En artikel är alltså ett typiskt inslag i alla tidningar. Kortfattat är det en informativ och saklig text som inte får innehålla egna åsikter. Journalisten ska i regel inte själv ta någon plats, eller förmedla egna åsikter och även indirekta värderingar bör undvikas.

Avgörande för nyhetsartikeln är att den förmedlar fakta, är objektiv och opersonligt skriven. Främsta syftet är alltså att informera, tolka och värdera händelser och upplevelser.

Artiklar återger något, t.ex. en nyhetshändelse. Källor ska citeras löpande i texten men inte lika formellt och detaljerat som i formella fakatexter.

Nyhetsartiklar är alltså ofta korta och sakliga och svarar på följande frågor:

  • när hände detta?
  • vad hände då?
  • vem råkade ut för detta?
  • var hände det?
  • hur hände det?
  • varför hände det?

Nyhetsvärde?

En tidningsartikel har ett nyhetsvärde och ett läsarvärde. Nyhetsvärdet syftar på vad som är relevant eller värdefullt som nyhet. Är det fortfarande aktuellt? Läsarvärdet hänvisar till om texten har något värde för tidningens läsare. Är den relevant för läsarna? När du skrivit din artikel kan du se vilket som är mer framträdande: nyhetesvärdet eller läsarvärdet?

Empati

Journalistiska texter ska i många fall väcka empati hos läsaren. Alltså att vi som läsare ska känna med den artikeln skildrar.

Språket

För att få ett bättre sptåk måste man för det första läsa böcker, speciellt poesi för att förstå ords och meningar fulla potential. Via poesin bildar man sig också en förståelse över att språket kan ha oändliga variationsmöjligheter. MAn lär sig också att med få ord beskriva mycket.

En bra tidningsartikel är välskriven med ett korrekt och flytande språk. Tänk på att sikta mot att skriva med "effektiv prosa" med ett språkbruk som präglas av ett praktiskt förhållningssätt; använd ett praktiskt språk där syftet avgör språkets upplägg. Syftet? Skapa en viss känsla, Förklara situationer och sammanhang, informera osv avgör stilnivån.

Handlar artikeln om ett konstuttryck, får det slinka med en och annan stilfigur, men var försiktig och framför allt diskret och överdriv inte.

Fackord och svåra ord ska ”översättas” så att vanligt folk förstår

Använd synonymer får att slippa upprepa dig.

När det gäller mottagaranpassning räcker det inte att bara se till den tilltänkta läsaren utan också se till vilket medium texten ska presenteras på. Det gäller alltså att skriva för ett viss medium; anpassning, integrering, komplettering och kanske också kompenserande.

Om intervjuer ska återges; använd pratminus (tankstreck).

En återgivning av en intervju behöver inte vara ordagrann som ett citat utan textförfattaren har friheten att ändra, men bara till den grad att det överensstämmer med vad intervjuoffret sagt.

Innan du släpper ifrån dig artikeln kan du plocka ner den i delar (förslagsvis utefter mening) och ordna dem hierarkiskt för att följa den emfatiska kronologin eller timglasmodellen.

Alltså...

  1. Skriv kort och koncist: rakt på sak
  2. Skriv sakligt och informativt
  3. Undvik krångliga formuleringar.
  4. Använd färgstarka verb
  5. Rensa bort onödiga ord som inte tillför något
  6. En artikel består vanligtvis av 2500 tecken; så håll dig kort och koncis och framför allt informativ och saklig.

Formulär: Elevrespons - artikel

 

Journalistik / Litterär journalistik

  

Deskriptiv eller sk litterär journalistik innebär en korsbefruktning mellan fiktion och icke-fiktion; alltså information (fakta) skildras med hjälp av litterära stilmedel. Texter klassificeras ofta som fiktion (fantasi) eller icke-fiction (fakta). I det förstnämnda ingår: dikter, berättelser, pjäser, romaner och under den andra kategorin foinns fökjande: artiklar, ledare, biografier, läroböcker och juridiska dokument.

Inom den litterära journalistiken strävar man efter att använda ett antal litterära tekniker som vanligtvis finns i skönlitteratur för att ge berättelsen och framför allt informationen (fakta) mer "liv":

  • Spänning; t.ex. cliffhangers mellan stycken/kapitel
  • Inlevelse
  • Beskrivningar med hjälp av emotioner
  • Beskrivningar med hjälp av sinnen
  • Målande beskrivningar
  • Adjektivrikt
  • Budskap (sensmoral)
  • Intrig (allting är inte så svart-och-vitt)

Filmtajm

Narrative Nonfiction

  • Fakta som vi läser som litteratur, som en berättelse som berör oss och innehåller beskrivningar. Levandegöra informationen
  • Bege sig ut på en resa
  • Narrative structure (berättarstruktur)
  • Informationsförmedling
  • Hålla sig till ämnet (topic)

Creating Narrative Nonfiction

  • Handlar om en journalist vars tidning inte har tillräckligt många läsare; målet är att “fånga” fler läsare
  • Det gäller att informera mer intresseväckande
  • Väcka emotioner hos läsarna genom att t.ex. levandegöra kampandan, inte genom att bara skriva att hen kämpar; utan skildra kampen både faktiskt (fakta) och känslomässigt (emotioner)
  • Läsaren ska “känna” med karaktärerna
  • För att skapa trovärdighet måste fakta kopplas till ämnet, men göra det mer beskrivande för att skapa intryck hos läsaren som både engageras intellektuellt och emotionellt

Kika gärna lite extra på de litterära journalisterna som gett upphov till dokumentärromanen och gonzojournalistiken: Truman Capote och Hunter S. Thompson. Deras journalistiska stil levandegör innehållet med hjälp av en beskrivande och berättande (narratologi).

Och finner du tycke för någon av dessa ovannämnda journalister finns filmatiseringar för att fördjupa sig:

 

Journalistik / Populärvetenskaplig artikel

  

Den populärvetenskapliga artikeln är en utredande text som på
ett lättillgängligt sätt redogör för ett vetenskapligt ämne.

Läs mer om texttypen på skolverkets hemsida i PDF-format: Populärvetenskaplig artikel.

 

 

Journalistik / Reportaget

  

Reportage är en längre artikel vars främsta funktion är att fånga in verkligheten. Till skillnad från artikeln lägger författaren in egna värderingar och uppfattningar. Reportaget är alltså mindre objektivt än t.ex. nyhetsartikeln.

Karaktärerna (personerna) i reportaget måste kännas autentiska (verkliga) och tydliga. Det ska uppstå en närhetskänsla hos läsaren, läsaren ska "ryckas med" och nästintill känna sig i händelsernas centrum i reportaget.

Reportaget är en omfattande artikel - omfånget är mycket större.

Dispositionen i reportaget liknar den journalistiska texten där det viktigaste nämns först. Inledningen ska engagera och framför allt väcka nyfikenhet.

Vill du bli bättre på att skriva långa reportage så kan du kika på följande kända svenska journalister: Bang (Barbro Alving) och Jolo (Jan Olof Olsson).

 

Journalistik / Bild, rubrik och ingress

  

Hitta en bild, sätt rubrik och skriv en ingress till följande text:

“En ny jämlikhetsfråga börjar dyka upp i den politiska debatten: ska Sverige ha kvinnlig värnplikt? Under senaste värnpliktskongressen i Skövde blev detta ett hett diskussionsämne. Unga män i 18-årsåldern har länge varit tvungna att inställa sig till s k mönstring. Där har krigsmakten undersökt deras fysiska företräden och psykiska kapacitet. Sedan har den ensidigt beslutat om ynglingen duger och i så fall till vad. Därefter har man krigsplacerat honom, antingen i ett väpnat förband eller i civilförsvaret.

Men nu kan en ändring vara på gång. Överbefälhavaren sa på värnpliktskongressen att han i princip var för att Sverige skulle införa kvinnlig värnplikt. Men han påpekade också, att detta är en "politisk fråga av hög dignitet". Och han tillade: "I förlängningen av ett sådant beslut ser jag en diskussion om det är krigets krav som ska styra kraven på den framtida svenske soldaten eller om vi ska ha en jämn könsfördelning vid intaget.

Om kvinnlig värnplikt införs kommer det att få konsekvenser också för de unga männen. Troligen skulle dubbelt så många som idag slippa sin militära tjänstgöring. Såvida inte försvaret – mitt i alla nedskärningar – får för sig att fördubbla antalet värnpliktiga.”

av Torbjörn Junge, ur Länstidningen 2001-04-15

 

Journalistik / 10 övningar

  
  1. HItta en händelse och skriv en artikel utifrån den.
  2. HItta ett TT-telegram/nyhetsnotis och skriv en artikel utifrån den.
  3. HItta en nyhetsnotis och utarbeta den till en artikel.
  4. HItta eller ta en bild och skriv en artikel utifrån den.
  5. HItta ett citat och skriv en artikel utifrån den.
  6. HItta en faktaruta och skriv en artikel utifrån den.
  7. HItta en kort artikel och förläng den.
  8. HItta en lång artikel och halvera den.
  9. Titta på nyheterna och ta en nyhet och skriv en artikel utifrån den.
  10. Intervjua någon på stan och skriv en artikel.

 

Journalistik / Länkar

  

Journalistik / Examination

  

Målet är att producera en argumenterande text av journalistisk karaktär kring en händelse. Och vad innebär det?

Svaret varierar, men om man utgår ifrån att texten ska vara argumenterande; alltså föra fram en ståndpunkt (tes), med efterföljande belägg (argument). Den ska också vara journalistisk; alltså saklig, med källor i form av fakta och intervju(er).

Texten ska också vara "säljande"; använd gärna AIDAS-modellen. Precis som alla andra typer av artiklar behöver den journalistiska texten "fånga" läsaren med hjälp av intresseväckande rubrik, ingress och bild, en lättillgänglig mottagaranpassad text och sanningsenliga källor som belägg för artikelns sakfråga.

Texten kan också med fördel innehålla en jämförelse med en annan liknande händelse, samt ett expertutlåtande.

Texten ska med andra ord innehålla:

  1. Rubrik
  2. Ingress
  3. Bild och bildtext
  4. Mottagaranpassad text
  5. Argumenterande innehåll (tes och minst tre argument)
  6. Minst en annan text som källa
  7. Minst en intervju som källa
  8. Minst en annan händelse som jämförelse
  9. Minst ett expertutlåtande
  10. Faktaruta

Vad gäller omfattning kan den ligga på ca 400 - 600 ord.

 

Journalistik / Innehållsförteckning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2017)