Analys & reflektion

Vad betyder analysera? Analys innebär att man plockar ner något i mindre delar och med hjälp av delarna försöker man förstå helheten.

Varför analysera?

för att utveckla ditt tänkande genom att reflektera.

för att känna till vissa viktiga historiska händelser.

för att få en djupare förståelse av vissa historiska händelser.

för att förstå hur vissa historiska händelser uppstår. för att få en djupare

förståelse för vilka historiska händelser hänger ihop.

för att lära dig använda relevanta begrepp och använda analysverktyg.

för att förstå mänskligheten och dig själv bättre.

för att utveckla ett historiskt medvetande.

Analys & reflektion / Orsak och verkan

Historisk händelse

En historisk händelse är ett skeende som hänt och som haft betydelse för historian.

Du ser till en historisk händelse som du kan kalla: orsak. På denna historiska händelse följer andra historiska händelser: konsekvenser (verkan).

När du börjar se att dessa hänger samman och förstår varför de hänger samman har du utvecklat ett historiskt tänk - du har utvecklat ett historiskt medvetande.

Med andra ord handlar detta sätt om ett djupare förhållningssätt där du inte bara ser till vad som händer utan också varför det händer och hur saker och ting hänger samman och förklarar varandra.

Tes, antites och syntes

Om man vill höja komplexitetsnivån en gnutta tar man in begreppen: tes, antites och syntes. Fördelen med det är att kopplingen mellan olika händelser blir tydligare och förklaringsleden färre.

Du ser till en historisk händelse 1 (tes) och ställer det emot historisk händelse 2 (antites) och ser vilka konsekvenser (syntes) uppstått i kollisionen mellan historisk händelse 1 och historisk händelse 2. När du sett hur dessa tre skeenden hänger samman och kan förklara dem har du utvecklat ett historiskt medvetande - ett historiskt tänk.

Analys & reflektion / KEPS-modellen

KEPS-modellen kan tillämpas när man analyserar en historisk händelse för att få en mer omfattande förståelse av de faktorer som kan ha påverkat händelsens utfall och konsekvenser. Genom att tillämpa KEPS-modellen vid analysen av en historisk händelse kan man alltså få en mer nyanserad förståelse av händelsens komplexitet och de olika faktorer som kan ha bidragit till dess utveckling och utfall. Det kan hjälpa till att identifiera samband och orsakssamband samt att dra lärdomar och insikter som kan vara tillämpliga på framtida händelser eller situationer.

Kunskap (Knowledge): I den historiska analysen är kunskapen central för att förstå de fakta och information som är relevanta för händelsen. Det kan inkludera kunskap om tidsperioden, de involverade aktörerna, politiska, sociala och ekonomiska förhållanden samt andra relevanta faktorer. Genom att samla in och undersöka tillgänglig kunskap kan man bilda sig en grund för analysen.

Erfarenhet (Experience): Erfarenhet kan vara viktig för att analysera en historisk händelse eftersom tidigare händelser och erfarenheter kan påverka människors beslut och agerande. Att undersöka tidigare händelser, tidigare beslut och deras konsekvenser kan bidra till en bättre förståelse av varför och hur händelsen utvecklades.

Personlighet (Personality): Personlighetsfaktorer kan också spela en roll i analysen av en historisk händelse, särskilt när det gäller de individer som var inblandade. Att utvärdera personlighetsdrag, motiv och handlingar hos de viktigaste aktörerna kan ge insikt i varför vissa beslut fattades och hur de påverkade händelsens förlopp.

Situation (Situation): Analysera den historiska situationen för att förstå de bredare sammanhangen och faktorer som påverkade händelsen. Det kan inkludera politiska, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Att förstå den specifika situationen vid den tidpunkt då händelsen inträffade kan bidra till en djupare förståelse av händelsens orsaker och konsekvenser.

Analys & reflektion / KANOT-modellen

KANOT-modellen kan tillämpas när man analyserar en historisk händelse för att få en mer omfattande förståelse av de faktorer som kan ha påverkat händelsens utfall och konsekvenser. Genom att tillämpa KANOT-modellen vid analys av en historisk händelse får man alltså en omfattande förståelse av olika faktorer som kan ha påverkat händelsens utveckling och resultat. Modellen hjälper till att identifiera och analysera viktiga komponenter och deras inbördes samband, och ger därmed en mer holistisk bild av händelsens dynamik och påverkan.

Kapital (K): I analysen av en historisk händelse kan kapitalkomponenten fokusera på ekonomiska resurser och tillgångar som spelade en roll. Det kan inkludera finansiella resurser, infrastruktur, materiella tillgångar och teknologiska framsteg. Analysen kan undersöka hur tillgång eller brist på kapital påverkade händelsen och dess utfall.

Arbetskraft (A): Arbetskraftskomponenten handlar om de människor som var involverade i händelsen och deras roller och bidrag. Det kan inkludera analyser av deras yrkeskunnande, kompetens, färdigheter, utbildning och socioekonomiska bakgrund. Analysen kan fokusera på hur arbetskraften organiserades, vilka arbetsuppgifter som utfördes och vilken inverkan det hade på händelsen.

Naturtillgångar (N): Naturtillgångskomponenten handlar om de naturresurser som var relevanta för händelsen. Det kan inkludera mark, råvaror, energikällor, vattenresurser eller andra naturliga tillgångar. Analysen kan undersöka hur tillgången eller förändringarna i naturtillgångar påverkade händelsens utveckling och utfall.

Organisation (O): Organisationskomponenten fokuserar på strukturer, institutioner och organisatoriska arrangemang som påverkade händelsen. Det kan inkludera politiska, sociala eller ekonomiska organisationer och deras beslutsfattande processer, hierarkier och samarbete. Analysen kan undersöka hur organisationer bidrog till att forma och påverka händelsen.

Teknik (T): Teknikkomponenten handlar om de teknologiska innovationer och framsteg som spelade en roll i händelsen. Det kan inkludera tekniska verktyg, metoder, maskiner eller andra tekniska lösningar som användes. Analysen kan fokusera på hur tekniken påverkade produktivitet, effektivitet eller möjligheterna att lösa problem under händelsen.

Joni Stam (2023)