www.larare.at

Genus

Genus är vårt sociala och kulturella kön. Genus skiftar från tid till tid, från kultur till kultur, från grupp till grupp. Alla samhällen har en uppfattning om hur en kvinna och en man ska vara. I den västerländska kulturen har kvinnan länge setts som underordnad mannen. Genusforskningen är inriktad på att belysa hur kulturen format och skapat olika arenor för könen. Anhängare av genusmodellen anser självfallet också att det finns biologiska könsskillnader, men att könsrollernas utformning är bundna till föreställningar som har mer att göra med myter och samhällsstruktur än med biologi att göra. Med könsroll menas de förväntningar som en pojke respektive flicka får på grund av sitt kön. Könsrollen förstärks och bekräftas utav media och reklambranschen.

 

Genus / Vad gör oss till Tarzan och Jane?
 

Uppdelningen av mänskligheten i två kön är ett biologiskt faktum. Men vad är det som gör oss till män och kvinnor? Är det biologi och hormoner eller kultur och miljö som ligger bakom könen? Det finns olika teorier och åsikter i frågan men varken experter eller psykologer har något entydigt eller fullständigt svar. Vi ska titta närmare på några teorier om vad det är som gör oss till män och kvinnor.

 

Genus / Utvecklingspsykologiska teorin
 

Här har man tagit fasta på hur flickor och pojkar söker sin identitet. Flickor söker kvinnliga förebilder och pojkar söker manliga förebilder. Flickan försöker efterlikna modern och hennes egenskaper. Pojken efterliknar pappans egenskaper och aktivitet. Teorin utgår mycket från Freuds falliska fas.

 

Genus / Den socialpsykologiska teorin (genusteorin)
 

Innebär att man i första hand tror att det är samhällets normer och värderingar som styr våra beteende. I denna förklaringsmodell spelar förväntningar en stor roll. Förväntningarna ger upphov till könsroller som blir extra tydliga i skolan – en pojke förväntas vara aktiv, låta mer och ta för sig, en flicka förväntas skriva snyggt, vara passiv och tyst. Flickor får beröm när de är ordningsamma, plikttrogna och skriver fint, pojkar får beröm för det som de kunskapsmässigt presterat. Betydligt mer av alla resurser i skolan går till pojkar. Flickor får därmed mindre undervisningstid. Den socialpsykologiska förklaringen menar att flickor och pojkar uppmuntras och uppfostras på olika sätt och därför uppträder på olika sätt.

 

Genus / Den biologiska teorin
 

Anser att det finns skillnader mellan könen redan från början som inte syns utanpå utan sitter i hjärnan och i kroppens funktioner. Detta gör att pojkar och flickor tänker, gör och känner olika. Det biologiska perspektivet förklaras bland annat utifrån hormonernas roll. I och med att det redan under fosterstadiet pumpas in testosteron (manligt könshormon) hos pojkfoster vilket ger manliga egenskaper som matematisk förmåga, aggressivitet och spatialt tänkande. Hos flickor pumpas istället det kvinnliga könshormonet östrogen in som ger kvinnliga egenskaper som moderlighet, omtänksamhet. Denna teori styrks utav att flickfoster som fått höga doser av testosteron under fosterstadiet utvecklas till det vi kallar för pojkflicka. Varför finns det inget som heter flickpojke? Den biologiska teorin lyfter fram skillnaderna mer än likheterna, kvinnor och män är av naturen olika och dessutom varandras motsatser.

 

Genus / Annat
 

Genusfotografen

 

 

Genus / Källor
 

Källa till materialet

 

Genus / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)