www.larare.at

Källhantering

En källa är, så som namnet avslöjar, ursprunget till något: fakta. En källa kan vara i olika medier. Vikten med källhänvisning kan inte underskattas; det är mycket viktigt att i en informativ eller vetenskaplig text hänvisa till annan fakta: t.ex. text, film, ljud, spel eller bilder. Vissa vetenskapliga artiklar har till och med det som huvudsyfte; att visa på de kunskaper som finns inom ett visst område eller tema.

KÄLLKRITIK

När man är källkritisk tar man hänsyn till om källan är tillförlitlig eller inte. Relevant eller inte. Resonera gärna kring källkritiskt förhållningssätt i din brödtext.

Exempel:

Det finns många olika idéer om hur väl fungerande källhantering ska se ut; jag har valt Joni Stams modell eftersom den visar på ett tydligt och enkelt sätt hur man kan göra och flertalet andra källor bekräftar det Stam tar upp i sin text.

Läs mer om Källkritik

KÄLLHÄNVISNING

Vad är källhänvisning? Man anger vem som ligger bakom fakta med hjälp av olika former av textmarkörer; sk referatmarkörer eller kort och gott källhänvisningar. En referatmarkör är en språklig formulering där du skriver vem som ligger bakom informationen som du valt att ha med i ditt arbete; t.ex. "Svensson skriver i sin artikel...", "Svensson diskuterar...", ... enligt skribenten osv.

Exempel:

Stam nämner i början av sin text hur viktigt det är med källkritik, därefter fortsätter han diskutera källhänvisning.

CITAT

Ett citat är ett ordagrant återgivande av en annan text. Du "plockar ut" något utan att ändra på det. Används ofta i faktatexter där man vill använda ursprungsformen för en formulering eller idé. Det finns olika sätt att markera citat, men jag rekommenderar att du är konsekvent och använder följande modell:

Lägg in citatet i brödtexten genom att antingen knyta an till det som du skrivit innan citatet eller efter; det viktiga är att citatet inte bara hänger löst i din text utan förankras i din text. Du ska inte citera för lärarens skull, utan för din egen för att göra din text mer trovärdig och framför allt proffsig!

Direkt efter citatet ska det utmärkas varifrån citatet kommer och när formuleringen publicerats (efternamn, årtal) genom att, förslagsvis lägga in informationen mellan parenteser. Så här:

Exempel:

I första stycket ovan skriver Stam att det "finns olika sätt att markera citat" (Stam, 2018). Jag kan inget annat än hålla med honom.

KÄLLFÖRTECKNING

När man ska avsluta sitt arbete ska det alltid finnas en källförteckning där information om vilka källor du använt i ditt arbete ska stå. Skapa gärna en egen rubrik; förslagsvis: Källförteckning. Så här brukar man ställa upp en källförteckning:

Efternamn, Förnamn, Titel på arbetet i kursiv stil, publiceringsplats (om den är publicerad i en tidskrift, annan bok eller på internet - skriv ut hela webbadressen) och publiceringsår. Du kan också nämna vilken texttyp det är; alltså artikeln..., faktatexten..., webbsidan... osv.

Exempel:

Stam, Joni, webbsidan Källhantering, https://larare.at/organisation/kallforteckning.html (2015)


OBS! Alla källor som du radar upp i din källförteckning ska radas upp i bokstavsordning.

Se gärna mitt bildspel om källhantering.

 

Källhantering / Fördjupning
  

Den mesta informationsförmedlingen handlar om att förmedla redan etablerad fakta, redan "uppdukade" idéer och sålla bland materialet (göra ett relevant urval), reflektera kring och tolka materialet och avslutningsvis dra egna slutsatser.Du ska med andra ord förankra det du skriver med hjälp av andra källor. De andra källorna stärker dina resonemang; källhänvisningarna gör din text mer trovärdig. En vetenskaplig text ska med andra ord inte bara innehålla massa åsikter - dessa måste kopplas till fakta för att bli betydelsefulla.

Vi lever i en klipp-och-klistra tid; en "samplingskultur" råder där information delas och förmedlas i nya situationer och i nya former och forum. Mycket av "de nya idéerna" bygger på andra, men i nya former och sammanhang. Det är viktigare än någonsin att vara tydlig med vem som ligger bakom vad och vems idéer som förmedlas. Alltså en redogörelse över vilka källor man använt i sitt arbete. Det är med andra ord viktigt att visa varifrån man fått informationen; både utifrån ett upphovsrättsligt och källkritiskt perspektiv. Vi lever i ett informationssamhälle där det råder delarkultur och det mest fantastiska som hänt informationsförmedling är internet, men det medför också ett ansvar gentemot dem som delar. Det minsta vi kan ge dem är ett erkännande för deras bidrag; alltså nämna källan för att "hedra" den som delat med sig.

Det handlar om att visa det man återger och det man själv kommit fram till. Alltså vad är dina idéer och vad är andras? för du ska ju inte sno andras idéer - däremot kan du, eller till och med bör du, använda andras idéer för att kunna skapa egna.

Det källkritiska perspektivet utgår ifrån följande tanke: säg att man t.ex. använt en källa som är otillräckligt eller till och med falsk. Då måste man kunna hitta källan och se om den verkligen är undermålig eller falsk, eller om man misstolkat den.

Ett annat exempel:

Om någon säger att Nisse är en tjuv - vem är källa? Antingen har du hört det ryktesväga och det håller inte, för källan är inte tillräckligt tillförlitlig - om någon däremot visar fram ett rättegångsprotokoll där man kan läsa att Nisse dömts till 30 dagsböter för stöld fungerar rättegångsprotokollet som tillförlitlig källa. Om du träffar Micke som är Nisses bästa vän och via honom får reda på att Nisse är en tjuv är det mer tillförlitligt än ett rykte, men dock bristfälligt.

Vad är källhänvisning? Man anger vem som ligger bakom fakta. Är man källkritisk tar man hänsyn till om källan är tillförlitlig eller inte.

Så fort du använder fakta ska du ange källan. Så här anger du källan i brödtexten (Efternamn på författaren, datum). OBS! Se till att använda dina egna formuleringar i hänvisningen; t.ex.

Att hantera sina brorsöner med stor finkänslighet och takt är viktigt för goda framtida relationer (Anka, 2008).

Och när man ska avsluta sitt arbete ska det alltid finnas en källförteckning där information om vilka källor du använt i ditt arbete ska stå. Så här ställer man upp en källförteckning:

efternamn, förnamn, titel på arbetet i kursiv stil, publiceringsplats (om den är publicerad i en tidskrift, annan bok eller på internet) och publiceringsår

Är det en Internetadress så lägger man till hela adressen under publiceringsplats

Ex Stam, Joni, Källhantering, larare.at/organisation/kallforteckning.html (2015)

Fråga: Hur gör man om författarnamn saknas. På flera hemsidor och ibland också i viss kurslitteratur saknas skribentens namn. I flesta fall finns en avsändare (en förening, en redaktion osv), men inte en specifik person som skrivit texten; hur gör man en källhänvisning då?

Svar: Du använder avsändaren som finns och i referatmarkörerna kan du använda dig av författarna, skribenterna eller föreningens eller gruppen namn.

Varför är det så petigt med hur man ställer upp en källförteckning? Det finns två dominerande system: Harvard- och Oxfordsystemet och som används över hela världen. Lär du dig systemen nu så blir det lättare för dig att skriva akademiska texter som t.ex. uppsatser och rapporter i alla ämnen.

Harvardsystemet

Oxfordsystemet

 

Källhantering / Allmänt känd kunskap
  

Allmänt känd kunskap behöver inga källhänvisningar. Denna typ av kunskap är kunskap som många människor känner till eller är lätt att hitta i ett allmänt uppslagsverk, som t.ex. Wikipedia. Allmänt känd kunskap är t.ex. länders huvudstäder, kända historiska personer och händelser som t.ex. Paris är Frankrikes huvudstad, Bill Gates är Microsofts grundare och amerikanska inbördes kriget utspelade sig 1861 till 1865. Vad som klassas som allmänt känt är problematiskt och varierar mellan sammanhang, personer och ämne. ". Är du osäker så refererar du.

Att parafrasera något innebär en förståelse och tolkning av ett material; en källa som du återger, helt med egna ord.

Källa

 

Källhantering / Referatteknik
 

När man i en text hänvisar till en annan text kallas det för: att referera eller göra en källhänvisning. Du markerar alltså i brödtexten att du som skribent inte ligger bakom det du refererat och för att detta ska bli tydligt används referatmarkörer, t.ex. författaren anser, skribenten diskuterar, Svensson skriver i sin artikel osv.

Det finns två syften med att referera. Det ena är för att inte ta åt sig äran åt något som andra har skrivit. Det andra är för att kunna kunna spåra fel, förutsättningar m.m, vilket är viktigt ur ett källkritiskt perspektiv (Thurén, 2003). En texthänvisning med tillhörande referens skall alltså innehålla så mycket information och vara så tydlig att man kan hitta originalkällan.

När du referar återger du vad någon annan skrivit och för att inte bli anklagad för "stöld" ska man i löptexten markera varifrån man tagit fakta. Det underlättar också faktagranskningen om det uppdagas att fakta har varit felaktigt - du vill väl inte stå som avsändare om fakta är felaktigt?

Läs mer om: Referat ,

 

Källhantering / Citat
 

Citat markeras med hjälp av citattecken: ", även kallat hartassar.

Ett citat är ett ordagrant återgivande av en annan text. Du "plockar ut" något utan att ändra på det. Används ofta i faktatexter där man vill använda ursprungsformen för en formulering eller idé. För det mesta skriver man med egna ord, men om man märker att ens egna ord inte når upp till samma kvalitet som originalet; plockar man originalet och citerar personen som skrivit det.

Med citattecken kan man markera ord, satser, delar av meningar, hela meningar eller hela stycken som antingen är viktiga eller fungerar bäst återgivet i ursprungsform.

Jag uppmanar till att citera så lite som möjligt, men ska man göra det så måste man göra rätt och citatet får inte vara lösryckt och passera okommenterat.

Däremot uppmanar jag till citering om texten man skriver är av vetenskaplig karaktär. Detta för att det du skriver får större betydelse och värde om man får medhåll från experter genom att man citerar dem. Man tar med andra ord hjälp av andra för att stärka det egna. Och i stora drag kan man jobba med tre typer av citering:

  • citera påståenden för att få medhåll till ditt eget påstående.
  • citera fakta för att höja textens trovärdighet
  • citera skönlitteratur för att stärka din tolkning och analys

Du måste alltså markera att du använder någon annans text; alltså något som någon annan har skrivit i din text använder du dig av källhänvisning. Det gör du genom att avsluta citatet med parentes följt av efternamn på den som skrivit och årtal då texten skrivits och avslutar källhänvisningen med en slutparentes.

Ett citat ur texten ovan kan se ut på följande vis:

"använda ursprungsformen för en formulering eller idé" (Stam, 2019)

Problem

1. Hur markerar man citat i citat? Man ersätter citattecken (") med (').

2. Hur gör man om citatet inte "passar in" och man skulle vilja ta bort delar av citatet och lägga till ord som gör det språkligt korrekt? Bearbeta citatet med hjälp av punkter, bindestreck och klamrar.

När du tar bort något i början av citatet markerar du det med tre prickar: "... skulle återvända till huset eftersom det inte fanns någon mening med att stanna kvar."

När du vill ta bort något i mitten av en formulering: "Han skulle återvända [---] eftersom det inte fanns någon mening med att stanna kvar."

Och vill du ändra något genom att lägga till ny information, t.ex. ersätta stor bokstav med liten och ändra meningsbyggnad måste du markera det: Eftersom "[h]an skulle återvända till huset [---] fanns [det inte] någon mening med att stanna kvar."

Och du kan antingen skriva korta citat eller långa:

Kortare citat

Om du tycker att en formulering är väldigt bra kan du återge den ordagrant genom att citera. Använd citationstecken (hartassar) för att markera vad som är ordagrant "lånat". Ex.:

Kalle Anka berättar att "jag ju alltid varit en förebild vad gäller att hantera konflikter" (Anka, 2008).

Långa citat

Om citatet består av flera meningar markeras det istället genom indrag i texten.

En annan tidigare brottsling är Modesty Blaise:

Modesty Blaise är en före detta brottsling som numera lever på rätt sida av lagen. Tillsammans med sin medhjälpare från förr (Willie Garvin), bekämpar hon numera brott som hon antingen snubblar på eller blir tillfrågad av sir Gerald Tarrant, chef för underrättelseväsendet, att försöka lösa. (Holmes, 2007)

Ironi

I informella sammanhang kan citat användas för att markera ironi; alltså man skriver motsatsen till det man egentligen tycker. Ironiska kommentarer med hjälp av citattecken ska man vara vara försiktig med.

Detta funkar:

Uppsägningarna vid den amerikanska biljätten General Motors kommer nästa år att beröra "bara" ca 3 000 personer.

Avvikande betydelse

Citat kan också användas om man vill visa på att orden har en annan betydelse än den vanlig.

Felskrivningar eller nyskapade ord

Citat används också när det handlar om medvetna felskrivningar, talspråkliga uttryck eller egenskapade ord; men var försiktig med detta i formella texter.

Felaktigt använda citat

Men citattecken får inte sättas ut bara därför att man inte orkar tänka ut ett mer passande ord eller för att man inte riktigt vill stå för ordvalet. Här följer två exempel på felaktig eller mindre lyckad användning av citattecken:

  1. Hans tal var kvällens "höjdpunkt" och alla applåderade uppskattande.
    • Kommentar: Sammanhanget gör troligt att höjdpunkt här har sin vanliga användning och inte skall uppfattas ironiskt.
  2. Johan är som vilken kille som helst. Han gillar att spela fotboll och "meka" med moppen.
    • Kommentar: Visserligen är ordet meka vardagligt. Men tillsammans med kille och moppe passar ordet bra och behöver därför inte omges av citattecken.

 

Källhantering / Fråga 1
 

Varför ska man ange källa?

1. Så att läsaren kan gå tillbaka och kontrollera att du inte hittat på dina uppgifter.

2. Så att din källa ska kunna ta åt sig äran för de uppgifter han eller hon har vaskat fram.

3. All ny kunskap bygger på tidigare kunskap och detta måste framstå i din text.

 

Källhantering / Fråga 2
 

När och hur anger jag källor?

1. Varje gång du citerar någon eller refererar något från källan.

2. Varje gång du använder information som någon annan har skapat

3. Efter din uppsats skriver du en källförteckning över samtliga källor i artikeln.

 

Källhantering / Olika medier

Så här skriver du in dina källor i en källförteckning:

Tidning

Efternamn på författare, förnamn. "Titel på artikel inom citattecken". Namn på tidning i kursiv stil, datum. Kent, Clark. "John 'Metallo' Corben i farten igen!". The Daily Planet, 28/9 2008.

Tidning på webben

Efternamn på författare, förnamn. "Titel på artikel inom citattecken". Namn på tidning i kursiv stil, datum för artikelns publicering. Uppgift om var du fått tag på texten. Wayne, Bruce. "Min date med Catwoman". Svenska dagbladet, 1 september. 2008. Tillgänglig: Mediaarkivet 3 september 2008.

Tidskrift (Månadstidning etc)

Efternamn på författare, förnamn. "Titel på artikel inom citattecken". Namn på tidning i kursiv stil, år:nr Bradshaw, Carrie. "När jag skiljde mig från Mr Big och flyttade till Grönland för att bli polarforskare". Cosmopolitan 2010:4

Bok

Efternamn på författare, förnamn, boktitel i kursiv stil och avsluta med utgivningsår inom parentes.
"Anka, Karl, Effektiv konflikthantering, Ankeborg: Ankpressen (2008)

Muntlig källa eller e-post

Efternamn på källan, förnamn och ev tjänstetitel. Tid och plats för samtalet, eller datum för e-postmeddelandet. Skutt, Lille, kanin. Intervju den 5/4 2008 i Farmors stuga, Höga Berget.

Källor som enbart finns elektroniskt

Vissa dokument finns enbart i elektronisk version. Rätt ofta saknas uppgift om utgivningsår. Det är emellertid relativt vanligt att antingen det aktuella dokumentet, eller hemsidan till webbsidorna där det aktuella dokumentet finns, har uppgift om datum för senaste uppdatering. Du använder i så fall detta datum och anger att det är senaste datum för uppdatering av sidorna. Larsson, Jerker (1998). Extranet : tillämpning av elektronisk handel med extranet. (Elektronisk). (Studentarbete vid Högskolan i Örebro]. Tillgänglig:< http://www.geocities.com/Pipeline/6988/Eh_med_e.htm >

TV/ Radio/ Multimedia

Du skall ange vilken typ av media du har läst. Det skall anges inom en parentes och placeras sist i referensen. Du bör också ange format. Exempel: video:DVD, film:35 mm och mikrofilm:8mm. TV-program beskrivs som videoupptagningar. Namn på filmen, radioprogrammet etc (Årtal). Publiceringsstad: utsändningsdatum. Bolag. Format (t. ex. Tv-program, DVD, radioprogram) Grannfejden avsnitt 2: Clark Kent och Alexander Luthor (2008).
Programledare: Karl Anka och Robert Aschberg. Metropolis:20/8 – 08. TV Metropolis. DVD-upptagning.

Bilder - klicka här.

 

Källhantering / Harvardsystemet
 

Harvardsystemet (eng. parenthetic referencing) är en standard för hur man anger källor inom parentes, och tillämpas i många akademiska texter.

En referensapparat enligt Harvardsystemet består av texthänvisningar och referens- eller källförteckning. Texthänvisningen består i allmänhet av en parentes med författarens efternamn och verkets utgivningsår samt eventuellt sidnummer (Guide till Harvardsystemet, 2013). I brist på person angavs den här referensen med dokumenttitel. Jag lär mina elever att det räcker med efternamn och årtal i parantes.

Texthänvisningarnas utformning varierar exempelvis med antalet författare etc. Vissa av reglerna är alltid strikta medan andra varierar mellan publikationer och institutioner beroende på traditioner och dokumentmallar. Varianten (författare, årtal) är vanligt förekommande för källhänvisningar inom samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och rekommenderas av American Psychiatric Association (APA) och American Chemical Society (ACS). Varianten (författare, titel) eller (författare, sidnummer) är vanligt förekommande inom humaniora, och rekommenderas av Modern Language Association (MLA).

Texthänvisningens syfte är att peka till den fullständiga referensen. Referenser samlas vanligen i en källförteckning sist i texten och består av information som möjliggör en eftersökning av källan. I källförteckningen skrivs referenserna efter modellen:

Efternamn, Initial (utgivningsår). "Artikeltitel", Tidskriftsnamn, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva nummer, ISBN.
Efternamn, Initial (utgivningsår). Boktitel, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva/rapport nummer, ISBN.

På senare år har ISBN-nummer och utgivningsort börjat ses som överskottsinformation och kan därför utelämnas i de flesta enklare texter.

Källa

Läs mer om Harvardsystemet

 

Källhantering / Oxfordsystemet
 

I högskolevärlden är det vanligaste systemet Oxfordsystemet och att lära sig och använda systemet redan nu förbereder dig inför högre studier.

Enligt Oxfordsystemet används noter med källreferenser. Noterna kan antingen placeras längst ned på sidan, så kallade fotnoter, i slutet av varje kapitel eller avsnitt, eller (vanligast) samlas i ett särskilt avsnitt i slutet av verket, så kallade slutnoter.

Typografiskt skrivs notreferensen i upphöjt läge, exempelvis 1 för att hänvisa till den första noten.

Oxfordsystemet kan användas både som källhänvisning och extrainformation som man vill delge läsaren.

Källa

 

 

Källhantering / Bilder
 

Vilka bilder får jag använda?

Du får inte använda rättighetsskyddat material. Du måste ha koll på upphovsrätt. Vill du söka och använda en bild från webben måste du göra en avancerad sökning där du scrollar ner till användningsrättigheter: klicka upp "rullgardinen" och välj ett av alternativen. Vill du vara riktigt säker på att du får använda bilden väljer du: får användas, delas och ändras även kommersiellt.

Sedan finns det olika bildtjänster (t.ex. flickr) där du kan få tag på bilder. Det viktigaste är att du väljer en bild som är fri att använda - Creative Commons är en sådan markör)

Hur ska man "källhantera" en bild?

Det är lika viktigt att markera var en bild kommer som var fakta kommer ifrån. För det första ska avsändaren skrivas ut - i andra hand den som ligger bakom bilden (den som gjort bilden). Sökmotorer som t.ex. Google är aldrig avsändare - bara förmedlare. Webbplatsen där bilden lagts ut är avsändare och vill man vara riktigt exakt så kan man också ta reda på vem som producerat/tagit bilden.

Läs mer om: Flickr , Upphovsrätt , Creative Commons ,

 

Källhantering / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)