 |
Grunderna i berättande
|
En berättelse behöver enbart några få inslag för att utgöra en berättelse, men det finns oändligt många sätt att skriva en berättelse på. En berättelse måste inledas på något vis, karaktärerna som är med i berättelsen måste presenteras och de ska röra sig i en miljö som antingen kan skildras noggrant eller sparsamt. Och det som egentligen är viktigast i en berättelse så att den ska bli läsvärd är själva intrigen, eller handlingen. Avslutningsvis bör en berättelse avslutas på något vis, till och med om det är en följetång; det brukar kallas för själva upplösningen eller avtoning som ofta följer följer på upplösningen. Men när man är nybörjare vill man inte ha alltför många valmöjligheter. Därför presenterar jag här en mycket enkel modell som man kan följa:
Kapitel/stycke 1: Inledning
Kapitel/stycke 2: Presentation av huvudkaraktärerna
Kapitel/stycke 3: Rums- och miljöbeskrivning
Kapitel/stycke 4: Händelse eller intrig
Kapitel/stycke 5: Upplösning (och avtoning)
Grunderna i berättande / Exempel 1: Don Corleone |
 |
Kapitel/stycke 1: Inledning
Jag kom in på restaurangen, drog fram min 45a och tryckte ner avtryckaren tills revolvern sa klick. Röken låg tjock i rummet och på golvet låg tre döda. En av dem var El Chapo. Hjärtat slog hårt och jag dröjde kvar alltför länge för överblicka mitt hemska dåd. Jag tittade på de livlösa kropparna och kände hur nervositeten sakta började släppa.
Kapitel/stycke 2: Presentation av huvudkaraktärerna
Jag var Don Corleones högra hand. Rättare sagt hans främsta lönnmördare. Don Corleone styrde över södra Bronx och över västra styrde El Chapo från Venezuela. Jag hade länge längtat efter att få ett kontrakt av den här storleken och nu var det avklarat. Bara flykten från brottsplatsen var kvar att genomföra.
Kapitel/stycke 3: Rumsbeskrivning
Restaurangen var ett tillhåll för den venezuelanska maffian och vi hade planerat mordet länge. Restaurangen var tömd på människor och tystnaden började lägga sig. Jag kände en lättnad och drog andan och tog kraft och sprang ut till flyktbilen.
Kapitel/stycke 4: Händelse
Allting började med att El Chapo försökte utöka sitt territorium genom att börja langa kokain i gränslandet som var fredad zon. Han började tjäna allt mer pengar och började rusta upp sin armé. Don Corleones spejare hade snappat upp detta och det var det som satte igång allting.
Kapitel/stycke 5: Upplösning
Jag sprang ut till flyktbilen, Perro tryckte ner gasen och vi flög iväg. Vi lyckades skaka av oss polisen och begav oss till flygplatsen där jag tog första bästa plan ut ur USA. Hade ingen aning till vilket land jag var på väg, men när jag klev av såg jag att det stod Arlanda på skyltarna.
Grunderna i berättande / Exempel 2: Spökhistoria |
|
Kapitel/stycke 1: Inledning
Dörren till det stora rummet öppnades försiktigt. Jag satt blickstilla i den mjuka soffan. Det var alldeles mörkt i vardagsrummet. Det knarrade i gångjärnen. Utomhus hördes den kraftiga, men ljumma blåsten. Jag drog upp benen under mig. Satte mig på knä i den ljuva soffan. Sjönk ner allt djupare i hörnet. Plötsligt var dörren nu helt öppen. Vinden ute hade plötsligt mojnat.
Kapitel/stycke 2: Presentation av huvudkaraktärerna
Jag och min syster Ingela var mycket nära ich vi gjorde ofta saker tillsammans. Jag var den som var mest rädd medan Ingela var den tuffe i familjen. Till och med tuffare än pappa som var oerhört lättskrämd.
Kapitel/stycke 3: Rums- och miljöbeskrivning
Det var faktiskt ganska varmt ute. Jag gillar inte att diskutera väder. Men nu var det ju bra knepigt att det blev varmt… Jag reste mig och gick förbi den beiga fåtöljen. På den låg en brun filt. Men nu såg jag att filten egentligen var rosa. Det var något som var annorlunda i rummet. Jag såg mig omkring på väggarna. På den skimrande blå tapeten med vita blommor brukade egentligen ingenting sitta. Plötsligt satt där några gamla, svartvita fotografier. Jag tittade på ett av dem. Där var en cykel…
Kapitel/stycke 4: Händelse
Cykeln på bilden hade lera stänkt på ramen. Timvisaren på klockan på väggen slog tre slag. Jag ryckte till skrämt men blixtsnabbt. Hjärtat slog plötsligt snabbt. Timvisaren på klockan som suttit på väggen var borta. Cykeln på bilden saknade ett hjul. Hjälp, nu var det verkligen något som inte stämde. Vem hade öppnat dörren, tagit timvisaren och stänkt
lera på cykeln...Kapitel/stycke 5: Upplösning
PANG! Det visade sig att dörren till rummet jag suttit i hade öppnats av min syster Ingela. Nu kom hon inspringandes, hon hungrade efter luft. Hon hade timvisaren i ena handen och en trasa i andra. - Hjälp! Jag glömde berätta att jag satt upp nya bilder. Men jag var smutsig det stänkte på en bild. Jag tänkte rensa under naglarna med timvisaren. Och sedan torka av bilderna och sätta tillbaka timvisaren. Vi skrattade nu båda åt min rädsla.
Grunderna i berättande / Exempel 3: Tjänaren i slottet |
|
Kapitel/stycke 1: Inledning
Det var en gång en tjusig tjänare. Han hade ett kärvänligt sätt att vara. Han var alltid trevlig emot dem som var runt honom. Han brukade köpa kikare till sina vänner. Han hade också en kelgris som han gav mycket kärlek. Kelgrisen var en undulat som bodde i en kista.
Kapitel/stycke 2: Presentation av huvudkaraktärerna
Tjänaren hette Kjelloch var en ganska klen person. Hans långa stripiga hår förstärkte den långa smala looken. Kjelles vän Kalle had ganska nyligen skaffat sig en undulat som han döpt till Ursula. Fågeln hade han med sig i tid och otid.
Kapitel/stycke 3: Rumsbeskrivning
Kjell bodde på ett vackert, högt och ståtligt slott. Slottet hade otur och hade hittills haft ett inbrott. Det var i den lilla gula kiosken. Kiosken låg alldeles utanför den makalöst pampiga entréporten till slottet. Som tur var hade Kalles undulat Ursula varnat det goda herrskapet direkt efter middagen. Det var ungefär vid femtiden på eftermiddagen som inbrottet skedde.
Kapitel/stycke 4: Händelse
Som tur var tog Ursula sitt mod tillfånga. Efter middagen kom hon ihåg vad som hänt vid kiosken. Hon hade jättestora vingar. Plötsligt tog hon sats och flög ikapp tiden. Hon flög igenom middagssalen och ut igenom fönstret. Utanför låg varor från kiosken överallt. Först kunde hon inte se bovarna någonstans. Sedan såg hon att det satt en hög bovar uppkrupna i trädkronan.
Kapitel/stycke 5: Upplösning
Ursula har just flugit med sina vingar till Kjell som sitter och sjunger en sång och äter en skinka. Bovarna svänger och bankar på en gren i trädet. Kjell ringer nu polisen i staden och meddelar lugnt och länge om vad som har hänt. Bovarna kunde långsamt tas tillfånga. Tack vare Kjell och Ursula.
Grunderna i berättande / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2018)