www.larare.at

Språkpolitik

Språkpolitik kan definieras som en uppsättning strategier, lagar och åtgärder som antas av en stat eller en institution för att reglera användningen, bevarandet och främjandet av olika språk inom ett samhälle. Syftet med språkpolitiken kan vara att säkerställa språklig mångfald, främja minoritetsspråk, skydda språkliga rättigheter eller främja det nationella språket. Språkpolitik kan antas på olika nivåer, inklusive nationell, regional och lokal nivå, och kan variera mellan olika länder och regioner beroende på deras språkliga och kulturella kontext. En vanlig aspekt av språkpolitik är att fastställa officiella språk i ett land eller en region. Officiella språk erkänns som de språk som används i regeringens institutioner, rättsväsendet, utbildningssystemet och officiella dokument. Detta kan innebära att ge ett eller flera språk en särskild status och skydd, medan andra språk kan betraktas som minoritetsspråk. Språkpolitik kan också rikta sig mot att skydda och främja minoritetsspråk. Det kan innefatta att ge minoritetsspråken en officiell status, stödja språkundervisning och främja användningen av språken inom olika samhällssektorer. Målet är att bevara och främja språklig mångfald och skydda de språkliga rättigheterna för minoritetsgrupper. En viktig aspekt av språkpolitik är att reglera språkundervisning i utbildningssystemet. Det kan innebära att erbjuda möjligheter att studera olika språk som en del av läroplanen, tillhandahålla resurser och stöd för språkinlärning, och uppmuntra till flerspråkighet. Språkpolitik innefattar ofta språkplanering, vilket innebär att reglera och organisera användningen av olika språk inom olika samhällsområden. Det kan omfatta att främja användningen av det nationella språket i offentliga institutioner, media och kommunikation samt att utveckla terminologi och standardisera språket för specifika ämnesområden. Språkpolitik kan också syfta till att skydda språkliga rättigheter, inklusive rätten att använda och uttrycka sig på sitt eget språk. Det kan innebära att bekämpa diskriminering baserat på språk och att säkerställa tillgång till rättvisa och tjänster på olika språk.

Se kort introduktion: Jakten på språket (endast läraren kan sätta på filmen)

I Sverige finns sedan år 2000 fem minoritetsspråk:

  1. Finska
  2. Samiska
  3. Meänkieli
  4. Romani chib
  5. Jiddisch

 

Minoritetsspråk / Finska
 

Finska - lyssna på finska - Lyssna på finsk radio (SR)

Läs mer om Finskan.

 

Minoritetsspråk / Meänkieli
 

Meänkieli är en finsk-ugrisk språkvariant som talas av Meänkieli-folket i Norrbotten och Västerbotten i Sverige samt i delar av norra Finland. Det är en av de fem minoritetsspråken som erkänns i Sverige. Meänkieli har historiskt sett utvecklats genom en kombination av finska dialekter och den svenska som talades i området. Ordet "Meänkieli" betyder "vårt språk" på svenska och är ett sätt för de finsktalande i Sverige att markera sin identitet och tillhörighet. Det används även för att särskilja språket från det finska som talas i Finland. Språket är nära besläktat med finskan, men har genomgått vissa förändringar och påverkats av svenska språket. Meänkieli är ett bilingvistiskt språk, vilket innebär att talare har kunskaper i både Meänkieli och svenska. Det är vanligt att Meänkieli talas som ett modersmål i hemmet och används mer sällan i offentliga sammanhang. Meänkieli har historiskt sett varit hotat och har genomgått en process av språkförtryck och assimilation. Under en lång tid var användningen av Meänkieli förbjuden i skolor och offentliga institutioner i Sverige. Detta har påverkat språkets status och talarnas möjlighet att använda det. Idag finns det dock ett växande intresse för att bevara och stärka Meänkieli. Det finns olika organisationer och föreningar som arbetar för språkets bevarande och främjande. Det ges även ut litteratur och tidningar på Meänkieli, och språket används i viss utsträckning i media och på internet.

Meänkieli - lyssna på - Lyssna på radio på Meänkieli (SR)

Daniel om sitt hjärtespråk meänkieli/tornedalsfinska.

 

Minoritetsspråk / Samiska
 

Samiska är ett finsk-ugriskt språk som talas av samerna, den ursprungliga befolkningen i Sápmi-området, som sträcker sig över norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det är ett av de officiella minoritetsspråken i Sverige och Finland samt ett av de fem erkända minoritetsspråken i Norge. Samiska består av flera olika dialekter och varianter, vilket kan skapa vissa skillnader i uttal, ordval och grammatik mellan de olika samiska språken. De viktigaste dialekterna är nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, umesamiska och enaresamiska. Nordsamiska är den mest talade varianten och har flest talare. Samiska är ett äldre språk som har en lång historia och har utvecklats i samklang med den samiska kulturen och livsstilen. Det har traditionellt sett varit ett språk som talades inom familjen och inom det samiska samhället, men på senare tid har språket mött utmaningar och har minskat i antalet talare. Under långa perioder av historien har samiskan också förtryckts och förbjudits. Barn tvingades att lära sig och tala endast majoritetsspråket i skolorna, vilket ledde till att samiska talades mindre och mindre i många samiska samhällen. Detta har lett till en hotad språksituation för samiskan. Idag finns dock ett ökat intresse och en starkare vilja att bevara, stärka och revitalisera samiska språket. Det finns olika organisationer, institutioner och projekt som arbetar för att främja samiskan, inklusive språkundervisning, språkresurser, forskning och samisk språkpolitik. Samiskan används i olika sammanhang, inklusive i skolor, media, konst, kulturella evenemang och offentliga institutioner. Det finns också samiska tidningar, tidskrifter, radiostationer och tv-program som produceras på samiska. Sammanfattningsvis är samiska ett finsk-ugriskt språk som talas av samerna i Sápmi-regionen. Det består av olika dialekter och har en rik historia och kulturkoppling. Trots utmaningar och förtryck har det på senare tid funnits en ökad satsning på att bevara och främja samiskan som ett viktigt och levande minoritetsspråk.

Samiska - lyssna på - Lyssna på samisk radio (SR)

Merethe om sitt hjärtespråk nordsamiska (davvisámegiella)

Evelina om sitt hjärtespråk sydsamiska


Minoritetsspråk / Romani chib
 

Romani chib, också känt som romani, är ett indo-ariskt språk som talas av romer, en etnisk minoritet med rötter i olika delar av världen. Romer har en lång historia av migration och spridning över olika regioner, vilket har lett till att det finns flera dialekter och variationer av romani chib. Romani chib är det traditionella språket för den romska befolkningen och har varit en viktig del av deras kultur, identitet och kommunikation. Språket har utvecklats genom interaktion med olika språk på de platser där romerna har bott och rest. Därför har romani chib influenser från olika språkfamiljer, inklusive indo-ariska, grekiska, turkiska och slaviska. Romani chib är ett oralt språk, vilket innebär att det traditionellt inte har haft en standardiserad skriftsystem. Det användes främst inom den romska gemenskapen och fördes vidare genom muntlig tradition och intergenerationell överföring. Det finns dock moderna ansträngningar att utveckla skriftsystem och standardisera romani chib för att underlätta dess bevarande och spridning. Romani chib har bidragit till att forma den romska kulturen och identiteten genom sina språkliga uttryck, såsom sånger, berättelser och dikter. Språket är rikt på idiom, metaforer och symbolik som återspeglar romernas erfarenheter, värderingar och världsuppfattning. På grund av historisk diskriminering, marginalisering och assimilationspolitik har romani chib varit hotat och har minskat i antalet talare över tid. Många romer har tvingats anpassa sig till majoritetsspråken i de länder där de bor, vilket har lett till en språkförlust och en minskning av språkets användning inom den romska gemenskapen. Idag finns det dock en växande medvetenhet om vikten av att bevara och stärka romani chib som ett kulturellt och språkligt arv. Det finns organisationer, föreningar och initiativ som arbetar för att främja romani chib, inklusive språkundervisning, litteratur, kulturella evenemang och språklig revitalisering. Sammanfattningsvis är romani chib ett indo-ariskt språk som talas av romer runt om i världen. Det har utvecklats genom romernas historia och migration, och har influenser från olika språkfamiljer. Trots hot och språkförlust finns det en ökad medvetenhet om att bevara och stärka romani chib som en viktig del av romernas kultur, identitet och språkarv.

Romani chib - lyssna på Romani (Arliromska) - Lyssna på radio på romani (SR)

 

Minoritetsspråk / Jiddisch
 

Jiddisch är ett germanskt språk som traditionellt har talats av judiskt folk runt om i världen. Det har sina rötter i medeltida tyska och har utvecklats genom århundraden av språklig och kulturell interaktion mellan judiska samhällen i Centraleuropa och Östeuropa. Historiskt sett har jiddisch varit ett viktigt språk för judisk kultur, litteratur, religion och vardaglig kommunikation. Språket användes av Ashkenazi-judar, som utgjorde en betydande del av den judiska befolkningen i länder som Tyskland, Polen, Ryssland och andra delar av Östeuropa. Jiddisch är baserat på medeltida tyska, men har genomgått betydande påverkan från hebreiska, arameiska, slaviska språk och andra språk som talades i områden där judiska samhällen var etablerade. Det har också absorberat lånord från de olika språken som talades i de omgivande samhällena där judar bodde. Jiddisch har en rik litterär tradition som sträcker sig från medeltiden till modern tid. Det har producerat en mängd poetiska verk, dramatik, noveller och romaner. Många kända författare, som Sholem Aleichem och Isaac Bashevis Singer, skrev på jiddisch och bidrog till språkets renommé och inflytande. Under 1900-talet och särskilt under Förintelsen drabbades jiddisch som språk av förödelse. Miljontals jiddischtalande judar dog i Förintelsen, och språket förlorade många av sina talare och sitt naturliga sammanhang. Dessutom har assimilation och språkbyte till majoritetsspråken i olika länder bidragit till en minskning av antalet jiddischtalare. Idag finns det fortfarande jiddischtalande samhällen runt om i världen, särskilt i vissa ortodoxa judiska grupper och i vissa delar av USA, Israel och Europa. Dock är antalet modersmålstalare av jiddisch betydligt mindre än tidigare. Trots det minskade antalet talare finns det ett växande intresse för att bevara och studera jiddisch som ett viktigt språkligt och kulturellt arv. Det finns institutioner, organisationer och universitetsprogram som ägnas åt jiddischstudier, språkundervisning och bevarande av jiddischspråkig litteratur och musik. Sammanfattningsvis är jiddisch ett germanskt språk som traditionellt har talats av judiska samhällen runt om i världen. Det har sin grund i medeltida tyska och har påverkats av olika språk i de områden där judar bodde. Jiddisch har en rik litterär tradition och har varit en viktig del av judisk kultur. Trots att språket har minskat i antal talare finns det en växande ansträngning att bevara och studera jiddisch som ett viktigt språkligt och kulturellt arv.

Jiddisch - lyssna på jiddisch

 

Minoritetsspråk / Övningar & uppgifter
 

Lyssna på Rödluvan på olika språk .

Formulär

Fördjupning i ett minoritetsspråk (muntlig redovisning)

 

 

Minoritetsspråk / Lärarhandledning
 

Klicka här .

 

 

Minoritetsspråk / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)