Versmått
Innehållsförteckning Introduktion Haiku Läs mer om... Fakta

Regelbundna rytmiska mönster som finns i t.ex. dikter. Olika versmått har olika antal takter och/eller stavelser per versrad, olika antal versrader per strof, olika blandningar av betonade och obetonade stavelser, och olika typer av rim.

Versfot är minsta enhet och består av minst två stavelser, där vanligtvis den ena är betonad. Fler versfötter bildar tillsammans vers och ett återkommande mönster av versfötter kallas versmått. Enklast är att översätta fot med takt som kan markeras med foten medan man läser högt för att få stavelserna rätt och uttalet av vermåttet rätt.

En versfot som inleds med en betonad stavelse kallas fallande

En versfot som avslutas med en betonad stavelse kallas stigande.

Cesur är en paus eller taktvila i en vers, mellan slutet på en fras och början på nästa.

Här följer några vanliga typer av rim:

• Fullrim; t.ex. vid - tid, klocka - docka
  
• Inrim; t.ex. rimmar - timmar
  
• Parrim; t.ex. solen lyser, näsan fryser
  den bara rinner, bacillerna vinner
  
• Korsrim; "varannan-rad-rim":
  ... lyra
  ... gitarr
  ... myra
  ... barr
• Rimflätning; t.ex. sapfisk dikt och limerick

Ska du jobba med rim kan du med fördel ta hjälp av ett rimlexikon

De vanligaste rimmönstrena är

• En jamb är en stigande versfot med en kort stavelse följt av en lång stavelse. Motsatsen till en jamb är en troké.
• Troké är en fallande versfot som består av två stavelser.
• En daktyl är en fallande versfot som består av tre stavelser: lång-kort-kort, betonad-obetonad-obetonad
• En anapest är en stigande versfot som består av tre stavelser, två obetonade följda av en betonad: kort-kort-lång.

Största skillnaden mellan vers och prosa består i att versen är versindelad, alltså: radbruten, inte styckeindelad som prosan. Flera verser bildar en strof som inom prosan blir stycke.

Versmåttet får sitt namn efter antalet rader:

1. Enradiga versmått kallas stikiska
2. Flerradiga kallas strofiska.

Versfötterna kombineras till en versrad, ofta baserat på ett förutbestämt antal versfötter. De vanligaste versraderna kallas:

1. Tetrameter - fyrmått
   
2. Pentameter - femmått
   
3. Hexameter - sexmått

Rimmönster: ABAB och CBCB (bild)

.

Källa

.

Versmått / Haiku

Haiku är ett gammalt japanskt versmått som består av högst 17 onji (stavelser) som fördelas på tre rader enligt följande 5, 7, 5 där sista raden med fördel kan innehålla en oväntad vändning. Se bild: Haiku. En haiku ska inte rimma. Dessa är grundreglerna och vill man göra en fulländad haiku behöver man också...

1. Den ska bestå av två delar
2. Den ska koppla till en naturen på något vis
3. Den ska koppla till en årstid på något vis
4. Sista raden ska innehålla en oväntad vändning
5. Den får inte innehålla personliga pronomen: " jag", "du", "hen", "hon" eller "han")
6. Den ska inte vara för känslosam eller sentimental ; snarare melankolisk
7. Den får inte innehålla beskrivande eller värderande ord
8. Den ska innehålla en rörelse från det lilla till det stora eller tvärtom

Exempel på Haiku-dikter

På en klippavsats
syns sprickan i trollvägen.
Drömmen ett isberg.

Tomas Tranströmer

Uppenbarelse
Det gamla äppleträdet.
Havet är nära.

Tomas Tranströmer

.

Övningar

1. Skriv en haiku om Halloween
2. Skriv en haiku om en årstid
3. Skriv en haiku i stadsmiljö
4. Skriv en haiku om havet
5. Skriv en haiku om skogen

.

Versmått / Limerick

En limerick är rimflätad

barn jag var i Spånga (a)
dagarna var allt annat än långa (a)
om jag då hade vetat (b)
att jag aldrig letat (b)
lyckats lyckan infånga (a)

En limerick består alltså av 5 rader där rad 1 och 2 rimmar, 3 och 4 rimmar och avslutas med ord som rimmar med 1:a raden som oftast består av ett ortsnamn.

.

Versmått / Läs mer om...

• Blankvers är icke-rimmad vers uppbyggt av trokéer (en fallande versfot som består av två stavelser) och daktyler (en fallande versfot som består av tre stavelser: lång-kort-kort eller betonad-obetonad-obetonad) - vanlig t.ex. hos Shakespeare.
• Alexandrinen  består av parvis rimmade rader, som växlar mellan kvinnliga och manliga rim. Efter tredje versfoten följer en cesur (vanlig hos t.ex. Bellman). 
• Sapfisk vers  är ett icke-rimmat versmått som består av tre elvastaviga, "enfotade", rader med en avslutande adonisk versrad - poeten Sapfo har gett namn åt detta versmått.
• Ottave rime  består av en rimmad femfotad jambisk strof i åtta rader utefter rimmönster: A b A b A b C C (versaler = flerstaviga ord och gemener = enstaviga).
• Canzona  bestående av sju till tjugo sju- och elvastaviga verser. Vanligast är att ha tretton verser utefter rimmönster: ABCABCCDEEDFF.
• Runometer  ett fyrfotat trokéiskt versmått - det finska nationaleposet Kalevala är skrivet i detta versmått.
• Hexameter (Daktylisk)  är ett fallande sexfotat versmått där den femte foten i en versrad är en daktyl och den avslutande en troké/spondé - Homeros episka verk är skrivna i detta versmått.
• Distikon  består av två rader. Den första raden är en hexameter och den andra en pentameter (uppbyggt av trokéer och daktyler).
• Trimeter  ett sexfotat, orimmat versmått med obundna cesurer.
• Haiku består av 17 stavelser rytmiskt uppdelade på tre enheter.

Versmått / Innehållsförteckning

• Introduktion
• Haiku
• Limerick
• Läs mer om
• Fakta

.

.

.

.

Obearbetat material

Komposition
Strofisk – stikisk

Strofisk är en dikt när den är indelad i avsnitt (strofer)

Xxxx xxx xxxxx xx
Xxx xxxxx xxxxx första strofen
Xxxxx xxxxx xxxx.

Xxx xxxx xxxxx xx,
Xxx xxx xx xxx xx andra strofen
Xxx xxxx xxxx xxx.

Stikisk är en dikt när den är skriven i ett enda långt stycke, utan strofindelning, t ex blankvers och hexameter

Xxxx xxxxx xxxxx xx
Xx xxx xxxxx xxx x
Xx xxx xxxxx xxxx
Xxx xxxx xxxxxx xxx
Xxx xxxxxx xxxx xxx
Xxx xxxxx xxxxx xx
Xxx osv, osv

Bunden -fri

Bunden vers håller sig till en viss rytm och är ofta rimmad. Ibland är dikten skriven enligt ett visst versmått, som t ex haiku, knittel, sonett. En del versmått är stikiska. Hit hör bl a blankvers, hexameter och alexandrin.

Fri vers är inte anpassad till något speciellt versmått och saknar rim. Denna diktform liknar prosan men är mer rytmisk och koncentrerad.

Rim

Manliga rim – rim med en stavelse man – vann
Kvinnliga rim – rim med två stavelser kvinna –vinna
Löpande rim – rim med tre stavelser löpande – köpande
Korsrim – varannanradsrim

"Fru Nilsson har tre hundra hattar (a)
och alla är gula och blå (b)
hon sjunger och dansar och skrattar (a)
och svänger på kjolen också" (b)

Parrim – raderna rimmar parvis

"Fru Nilsson har en bror (a)
som säljer gamla skor. (a)
Han har butik på Söder (b)
som alla sina bröder." (b)

Inrim – rim inuti en rad

"Min bror fick skor
av syster Dyster"

Allitteration – (stavrim, uddrim) kallas det när flera ord börjar på samma bokstav

"Min bussiga brorsa som bor
i Berga, har pippi på skor"

Assonans – (vokalrim) innebär att samma ljud förekommer inuti flera ord

"Min bror säljer skodon
och fotfilar …"

Rytm är den böljegång man kan urskilja när man läser exempelvis lyrik. Det är en växelgång mellan betonade och obetonade stavelser. Lyssna på rytmen i denna blankversrad:

"To be or not to be, that is the question"

(parámm parámm parámm, parámm parámm pamm).

Jämför sedan med den här rytmen, som är av ett helt annat slag:

"Kvällens gullmoln fästet kransa.
Älvorna på ängen dansa,
…"
(Pámpa, pámpa, pámpa, pámpa.
Pámpa, pámpá, pámpa, pámpa)

Versfötter markerar rytmen eller takten i en vers. En versfot består av en betonad stavelse och en eller flera obetonade stavelser. De fyra vanligaste versfötterna är:

jamb = en obetonad och en betonad stavelse / hör upp!/
troké = en betonad och en obetonad stavelse / kom då!/
anapest = två obetonade och en betonad stavelse / vilken fest!/
daktyl = en betonad och två obetonade stavelser / Herkules/

.

.

.

.

Joni Stam (2016)

.

.