 |
|
Modernismen är en kulturell rörelse inom västerländsk kultur på det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. På den mest grundläggande nivån kan modernism beskrivas som ett experimenterande av den mänskliga upplevelsen och graden av självmedvetenhet. Litterära och samhälleliga normer ifrågasattes. De modernistiska verken upplevdes ofta som chockerande. Modernismen var alltså ett uppror mot gamla idéer om hur konst, musik och litteratur skulle se ut.
Nyckelord
- 1900-1950
- Absurdismen
- Alternativa verklighetsuppfattningar
- Dadaismen
- Det undermedvetna
- Edith Södergran
- Epik
- Existentialismen
- Experimentlust
- Expressionismen
- Formalism
- Futurismen
- Imagismen
- Lyrik
- Processen av Frans Kafka
- Samhällskritik
- Subjektivitet
- Surrealismen
- Symbolismen
- Uppror mot det rådande
Vanliga teman
- Människans inre.
- Psykologi och psykoanalys.
- Minnets och medvetandets funktion.
- Tidens funktion
- Alienationen i den moderna världen
- Normer och normlöshet
- Metalitteratur: berättandets brister blir ämne för berättandet.
Litteraturen kännetecknades av formexperiment (nytt sätt att använda språket) på bekostnad av verklighetsavbildning (mimesis); alltså verklighetstrogenhet, fri vers på bekostnad av den bundna versen och avancerad berättarstruktur på bekostnad av mimesis. Författarna målar bilder med ord. Språket blir ett redskap att beskriva den nya verkligheten, eller att se på den gamla med nya ögon. Djärva, ibland paradoxala bilder används ofta:
"broarna i hans bröst sluter sig som ögonlock"
"fåglarna stryker förbi som pilskott eller skyttlar"
“Ett halvtuggat skrik sprattlade med sin ben”
Som läsare gör man bäst i att öppna sig för ordens betydelse, tänka efter vad bilden förmedlar. Pilskott är ute för att träffa och fälla den flyende till marken, men skyttlar är redskap när en väv blir till. Hela tiden förekommer i dikten bilder för motsättningar: död - födelse, nytt - gammalt. Verken skulle tolka tankar och känslor, inte exakt återge dem och till detta använde man ett "nytt" språk. Med hjälp av överdrifter, stiliserade och förvrängde de verkligheten så att den skulle bli mer sann utifrån ett inre mer djupare och symboliskt perspektiv.
Det uppstod olika modernistiska rörelser där alla hade egna manifest (program för hur litteratur skulle skrivas). Några exempel på litterära ismer är Symbolismen, Futurismen, Dadaismen, Imagismen, impressionismen (störst inom bildkonsten), Surrealismen, Absurdismen och Existentialismen.
Modernismen handlar trots protest mot form mycket om form. Lyriken söker nya vägar genom en rad ismer. Det gemensamma för dessa ismer är att försöka beskriva det inre landskapet, eller att "översätta själen" (Espmark). En av den modernistiska poesins portalfigurer T S Eliot talar om bilden som det objektiva korrelatet som skall översätta poetens känsla så att läsaren genom att uppfatta bilden upplever samma känsla: lika omedelbart som doften av en ros.
1900-talet började under förhoppningens stjärna, människan skulle med hjälp av teknik och vetenskap befria sig själv och skapa ett lyckorike på jorden. Men så kom det krig som sedan kallades första världskriget, tillsynes obönhörligt och med fasansfulla konsekvenser för människans syn på sig själv och sin egen roll.
Diskussionsfrågor till inledning
- Vad menas med att modernisterna sysslade med “experimenterande av den mänskliga upplevelsen och graden av självmedvetenhet”?
- Vad innebar det att modernisterna ifrågasatte “Litterära och samhälleliga normer”?
- Vad fick följande: “formexperiment på bekostnad av verklighetstrogenhet” för konsekvenser vad gäller texterna som skrevs under Modernismen?
- Vad betyder mimesis?
- Ge exempel på hur man som författare kunde “beskriva det inre landskapet”?
- Diskutera syftet att: Verkligheten i texten ska uppfattas lika omedelbart som doften av en ros. Går det att nå detta ideal?
- Språket blir ett redskap att beskriva den nya verkligheten för modernisterna, men verkligheten har i egentlig mening inte ändras utan är den samma som innan modernisterna klev upp på scen. Vad menas med denna förskjutning i beskrivningen av verkligheten?
- Vad hade modernisterna för syn på människan och vad ansåg de om hennes självbild? Alltså: människans syn på sig själv och sin egen roll i samhället?
- "Översätt" citaten och skriv detaljerat vilka känslor de uttrycker och väcker.
- Är finlitteratur samma sak som fin litteratur?
Modernismen / Modernismen i punktform |
 |
- Poeterna bryter upp språkets strukturer
- Slumpen, människas undermedvetna och spontanitet
- Konstnären som samtalspartner
- Alla kan vara konstnär.
- Brytning med 1800-talets geniförklaring av författaren.
- Mer medveten berättarteknik
- Allvetande berättarsynvinkel.
- Vidgat romanbegrepp.
- Point of view-teknik – reducering av berättarens allvetande.
- Vi följer skeendet genom en av karaktärernas medvetande
Inre monolog – stream of consciousness. Ett försök att direkt återge mänskligt tänkande - Illusionsbrytande teknik. Författaren avslöjar att romanen är konstruerad, att det inte är på riktigt.
- Lyrisk roman. Berättandet får stå tillbaka för beskrivande inslag, tankar och känslor, diskussioner (från ”film” till ”stillbilder”).
- Essäisk roman.
- Romanerna fylls med samtal, diskussioner, betraktelser.
- Djuppsykologisk roman. Författaren bygger sitt berättande på psykoanalytiska teorier.
- Mytologisk roman. Författaren bygger på myter eller skapar egna.
Modernismen / Film om Modernismen |
|
Se film om Modernismen (AV-media) och jobba med följande punkter:
James Joyce
- Vad menas med att James Joyce är litteraturhistorians ouppfostrade hund?
- Joyce skildrar vardagslivet med hjälp ett experimenterande språk. I hans stora roman Odysséus
följer läsaren Leopold Blooms vandring genom Dublins gator. Det som ger verket sitt värde är att Joyce lyfter vardagens komplexitet och skildrar det enkla och vardagliga med hjälp av ett modernistiskt experimenterande språk.
Franz Kafka
- Kafka är en mästare på att skildra mardrömslika och absurda situationer och människor som gått vilse; hamnat fel och därifrån kan de inte komma vidare och han är en sann pessimist: till slut ser du ljuset i tunneln, och det är ett tåg.
Simone de Beauvoir
- Beauvoir skrev in sig själv i både filosofin och kvinnorättshistorian med hjälp av verket: Det andra könet
“Man föds inte till kvinna man blir det.”
Allmänt
Både Joyce och Kafka jobbade rent tekniskt med långa tankekedjor av associationer som främsta form. Språket fungerade som ett "stream of consciousness"
Modernisterna var både kritiska mot tidigare litteratur och historia och ville förändra både samhället och kulturen.
Många modernister ser språket som rebusar. Se t.ex. till ismen: Dadaismen med Hugo Ball i spetsen. Det är känslan man vill åt inte logiken. De flesta Ismerna jobbade med att framkalla känslomässiga chocker med hjälp av språket. Futuristen Majakovskij samalde ihop poeter och drog ut på spektakulära turnéer med målet att
skaka liv i folk med hjälp av konsten, framför allt den revolterande och gränsbrytande konsten.Litteraturhistorian är ett växelspel mellan olika trender, precis som modetrender i ett varannan epok-system.
- Antiken var cool
- Medeltiden religiös
- Renässansen tyckte att Medeltiden var tråkig och att Antiken var cool igen
- Upplysningen tyckte inte att Renässansen var tillräckligt vetenskaplig
- Romantiken tyckte att upplysningsmännen var alltför vetenskapliga och så tyckte de att både Antiken och Medeltiden var coola igen
- Realisterna tyckte att romantikerna var för romantiserande
- Modernisterna tyckte att Realisterna var för sakliga
Alla tider har sin egen syn på vad som är bra eller vackert.
Modernismen / Symbolismen |
|
Symbolismen var en proteströrelse emot naturalismen och menade att den verklighet vi uppfattar med våra sinnen i själva verket är en symbol för något annat. Tydligaste exemplet i kurslitteraturen torde vara StrindbergsEtt drömspel där inte den vakna världens logik råder utan den som vi känner igen från drömmen. Personer och rekvisita existerar så att säga i två plan:
- det faktiska, som vi upplever med våra sinnen
- det symboliska,
de betyder också något annat,
så kan den gröna sänkhåven i Ett drömspel
ses som en symbol för den längtan vi ständigt har
och som aldrig blir helt tillfredsställd (Schopenhauer).I viss mån kan de svenska nittitalisterna sägas vara påverkade av symbolismen, eftersom de ofta vänder sig från det närvarande, samtidiga och vardagliga i sin protest mot "skomakarrealismen". Några drag hos dem som vi känner igen från romantiken är:
- historicism
innehållet förläggs till en annan tid- exotism
man vurmar för det annorlunda och fantasifulla- hembygdsromantik
den egna hembygden skildrasSymbolismen som konstriktning är en konstnärlig rörelse som uppstod i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som en reaktion mot realismen och naturalismen. Symbolisterna betonade vikten av att använda symboler och metaforer i konsten för att förmedla djupare känslor och andliga upplevelser.
Symbolisterna var influerade av filosofiska och litterära strömningar, som romantiken och Friedrich Nietzsches idéer om det övermänskliga och det irrationella. De använde symboler för att uttrycka existentiella och metafysiska frågor och strävade efter att fånga en känsla av mysterium och oförklarlig skönhet.
Symbolistisk konst kännetecknas ofta av drömlika och fantastiska motiv, subtila färgskiftningar och starka kontraster mellan ljus och skugga. Symbolerna som används kan vara både universella och personliga, och kan vara abstrakta eller konkreta.
Exempel på symbolistiska konstnärer inkluderar Gustave Moreau, Odilon Redon och Edward Burne-Jones. Symbolismen var också en betydande rörelse inom litteraturen, där författare som Charles Baudelaire och Stéphane Mallarmé använde symboler för att förmedla känslor av melankoli och förtvivlan.
Symbolismen som konstriktning hade en stor inverkan på senare konstnärliga rörelser, som expressionismen och surrealismen.
Surrealistisk poesi handlar ofta om att bryta ner gränserna mellan det rationella och irrationella, det verkliga och det overkliga, och att utforska det undermedvetna genom drömmar, hallucinationer och andra former av abstrakt tänkande. Denna poesi kan vara svårtillgänglig och förvirrande, men den kan också vara mycket kraftfull och fascinerande när den lyckas fånga något av det märkliga och obegripliga i våra inre världar.Läs mer om Edith Södergran
Modernismen / Futurismen |
|
Futurismens manifest uttryckte upproret: bort med den gamla tidens konst och litteratur! Bort med historia, traditioner och gamla tänkesätt! In med storstäder, skyskrapor och fabriker. Det moderna är nuet allt annat är inget: bränn biblioteken! Dessa ord uttryckte italienaren Filippo Tomasso Marinetti. Den italienska futurismen anses vara mer extrem än den ryska, men i båda ingick tyvärr en krigsdyrkan och kvinnofientlighet:
”Vi vill förhärliga kriget - världens enda hygien – militarismen, patriotismen, anarkistens destruktiva handling, de sköna idéer för vilka man dör samt föraktet för kvinnan”
Litterärt lyckades de ryska futuristerna skapa litteratur som fortfarande är läsvärd. Både Majakovskij och Chlebnikov visade prov på stor språklig kompetens och exeperimentlusta. Vladimir Majakovskij demonstrerade den nya futuristiska stilen som var fartfylld och fylld av metaforer förmedlad med ett nyskapande spåk med minst sagt uppseendeväckande ordkombinationer och ordbildningar.
Den ryska futurismen delade sig sedan i två grenar: ego-futurismen i Petersburg och kubo-futurismen i Moskva. Gemensamt hos dem var radikalismen och viljan att provocera som de nedtecknade i manifestet En örfil åt den offentliga smaken. De ägnade sig bland annat åt galna, fantasifulla, anarkistiska påhitt - det vi idag skulle kunna kalla för konstnärliga happenings.
Litterärt ägnade sig futuristerna åt språkliga normbrott. De ville befria språket från den litterära traditionen och vardagsspråkets konventioner och på så sätt göra det autonomt (självständigt och befriat från det traditionella sättet att skriva).
Futuristerna försökte inom poesin bearbeta språket på stavelsenivå som i sin tur gav impulser till den gren inom litteraturforskning som kallas för rysk formalism. En metod som satte texten i fokus och undersökte dess språk, språkbildning, ljud och form.
Bearbetad Källa
Den futuristiska poesin var en litterär rörelse som uppstod i Italien i början av 1900-talet. Dess grundare var författaren Filippo Tommaso Marinetti, som ville skapa en ny typ av poesi som reflekterade den moderna världens teknologiska framsteg och hastighet.
Futuristerna ville skapa en poesi som bröt med den traditionella versformen och istället använde sig av experimentella och ofta fragmentariska metoder. Deras poesi var ofta aggressiv, våldsam och fylld av ljud, ljus och rörelse. De ville skapa en "människomaskinpoesi" som skulle återspegla den moderna världens maskinella och mekaniska natur.
Marinetti skrev det futuristiska manifestet 1909, där han formulerade grunderna för rörelsen och poesin. Han betonade vikten av att frigöra poesin från den traditionella grammatiken och syntaxen, och uppmanade till användning av ljudord och ord som representerade rörelse och hastighet.
Futuristernas poesi var starkt influerad av den teknologiska utvecklingen i samhället, såsom bilen, flygplanen, tågen och maskinerna. Deras poesi var också politiskt inriktad och uttryckte ofta en stark nationalism och en tro på teknologins potential att förbättra samhället.
Sammanfattningsvis var futuristisk poesi en radikal och nyskapande rörelse som utmanade traditionella idéer om poesi och konst. Dess betoning på teknologisk framsteg, rörelse och hastighet återspeglade den moderna världens förändringar och var en viktig föregångare till senare modernistiska och avantgardistiska rörelser inom konst och litteratur.
Läs mer om Vladimir Majakovskij
Läs artikel: Den brinnande poeten av Jenny Högström
Modernismen / Expressionismen |
|
Ett konstverk som skulle fungera som sinnebild för denna ism är Skriet
Var det dikt jag skrev? -
jag tyckte jag exploderade
och slungade min järnsplint
i världen.Diktonius diktsvit Jaguaren I-IV bildar själva utgångspunkten för Diktonius' expressionistiska lyrik: läs dikten
Pär Lagerkvist är Sveriges främsta expressionist. Läs hans dikt Ångest
Läs mer om Expressionismen
Modernismen / Dadaismen |
|
Dadaismen ville beskriva livets fullständiga meningslöshet. Namnet dadaism hämtades från det franska ordet dada som betyder käpphäst. Inom dadaismen har man lämnat det traditionella berättande och fokuserar på uttryckets form och ljud!
Den dadaistiska poesin var en konstform som uppstod som en reaktion på den traditionella poesin under början av 1900-talet. Dadaismen var en konst- och litteraturrörelse som uppstod under första världskriget och syftade till att bryta ner de etablerade normerna och värderingarna i samhället.
Dadaisterna ville skapa en helt ny typ av poesi som inte följde några regler eller konventioner. De använde sig av slumpen, det ologiska och det absurda för att skapa sina dikter. Dadaistisk poesi kännetecknas ofta av nonsensord, ordföljder som bryter mot grammatiken, ologiska associationer och slumpmässigt utvalda ord.
Ett av de mest kända exemplen på dadaistisk poesi är Tristan Tzaras "Dada-manifestet" från 1918. Där skriver han bland annat: "Dada är utan mål, Dada är utan syfte. Men om Dada har någon funktion så är det att uttrycka avsky mot allt som är konventionellt och begränsande."
Dadaistisk poesi blev en viktig del av den modernistiska rörelsen och influerade senare rörelser som surrealismen och beatpoesin.
Tre dadaist-dikter (Google dokument som läraren har tillgång till)
Läs mer om Dadaismen
Läs mer om Hugo Ball
Modernismen / Imagismen |
|
Imagistisk poesi är en poesistil som utvecklades i början av 1900-talet, främst av en grupp poeter som inkluderade Ezra Pound, H.D. (Hilda Doolittle) och Richard Aldington. Imagismen betonade användningen av konkreta bilder och beskrivningar för att framkalla en känsla eller stämning hos läsaren. Denna stil av poesi var en reaktion på den sentimentala och överdrivna diktkonsten som var populär vid den tiden.
De imagistiska poeterna sökte efter precision och exakthet i sina beskrivningar och undvek att använda sig av abstrakt språk och överflödiga ord. Imagismen betonade också att dikterna skulle vara korta och kompakta, och använda sig av en direkt och ofta enkel stil.
Några av de centrala principerna för imagismen var att poeten skulle använda enkelhet och direkt språk, undvika sentimentala beskrivningar och metaforer, fokusera på konkreta bilder, och låta bilden tala för sig själv utan att behöva förklara den.
Ett exempel på en imagistisk dikt är "In a Station of the Metro" av Ezra Pound:
"The apparition of these faces in the crowd;
Petals on a wet, black bough."Denna korta dikt uttrycker en känsla av isolering och främlingskap genom att använda en stark visuell bild av ansikten i en folkmassa och blomblad på en våt gren. Den imagistiska stilen betonar användningen av konkreta bilder för att skapa en stark känslomässig effekt på läsaren utan att behöva använda sig av överdrivna metaforer eller abstrakta termer.
Läs mer om Imagismen
Läs mer om T.S. Eliot
Modernismen / Surrealismen |
|
Surrealismen är starkt påverkad av Sigmund Freuds idéer om människans omedvetna. Freud menade att alla tankar som vi inte kan släppa fram förpassas till det omedvetna och det är just det omedvetan man ska skriva om. Och bästa sätten att nå detta är via drömmar, fantasier, i tvångstankar eller med hjälp av felsägningar.
Surrealistisk poesi är en genre inom poesi som uppstod under 1900-talet och som karakteriseras av användningen av surrealistiska tekniker och uttryckssätt. Den söker att utforska det undermedvetna, det drömska och det absurda genom språket.
En av de viktigaste grundarna av surrealistisk poesi var den franske poeten André Breton, som skrev manifestet "Surrealismens manifest" 1924. Breton och andra surrealistiska poeter var intresserade av att skriva poesi som bröt mot traditionella konventioner och normer, och som istället utforskade nya och okonventionella sätt att uttrycka sig.
En viktig teknik inom surrealistisk poesi är automatism, som innebär att man skriver utan att tänka eller bearbeta vad man skriver. Man skriver helt enkelt ner det som kommer upp i ens medvetande utan att censurera eller kontrollera det på något sätt. Andra tekniker som används inom surrealistisk poesi inkluderar collage, montage och andra sätt att sätta samman ord och bilder på ett oväntat eller absurt sätt.
Läs mer om Surrealismen
Läs mer om Franz Kafka
Modernismen / Absurdismen |
|
Den absurda teatern, eller teater av det absurda, är en teaterstil som uppstod i Europa under 1950- och 1960-talen. Den kännetecknas av en övergripande känsla av meningslöshet och brist på syfte, vilket uttrycks genom avsaknaden av traditionell dramaturgi, dialog och karaktärsutveckling. Istället fokuserar den på existentiella frågor, filosofiska tankar och absurd humor.
Den absurda teatern var starkt influerad av filosofer som Albert Camus och Jean-Paul Sartre, som undersökte människans existentiella frågor och meningen med livet. Teatermästare som Samuel Beckett, Eugène Ionesco och Harold Pinter anses vara ledande inom den absurda teatern.
Typiska drag för den absurda teatern inkluderar konstiga och nonsensartade dialoger, groteska scener och situationer som är absurda eller obegripliga. Karaktärer tenderar att upprepa sig själva och vara fast i rutinmässiga handlingar utan syfte eller mening. Tiden och rummet kan också manipuleras på ett orealistiskt sätt för att betona karaktärernas känsla av rotlöshet och isolering.
Genom den absurda teatern ville teatermästarna belysa den existentiella meningen av mänskligt liv och visa på det absurda i den moderna världen. Den absurda teatern kritiserade också traditionell teater, som ansågs vara för fast i konventionella berättelsestrukturer och inte riktigt spegla verkligheten.
Även om den absurda teatern var revolutionerande och skapade stor påverkan på teaterhistorien, är den inte längre lika vanlig idag. Men dess inflytande kan fortfarande ses i moderna teaterformer som performancekonst och postmodern teater.
Läs mer om Absurdismen
Läs mer om Samuel Beckett
Modernismen / Existentialismen |
|
Den existentiella litteraturen som präglades av Jean-Paul Sartre, Simone de Beauvoir och Albert Camus var en del av den filosofiska rörelsen existentialismen som uppstod under 1900-talets första hälft.
Sartre ansåg att människan var fri att välja sin egen väg i livet, men att det också innebar att man måste ta ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. I sin roman "Äcklet" (1947) utforskar han dessa idéer. Huvudpersonens känsla av meningslöshet och apati inför tillvaron visar hur svårt det kan vara att finna en plats i tillvaron när man inte tror på en överordnad mening eller syfte.
De Beauvoir fokuserade på kvinnans roll i samhället och hur patriarkala strukturer begränsade kvinnors frihet och möjligheter. I sin mest kända verk "Det andra könet" (1949) analyserar hon kvinnors underordning och pläderar för kvinnors frigörelse genom att utmana rådande normer och föreställningar om könsroller.
Camus ansåg att livet saknade en grundläggande mening och syfte, men att människan ändå hade förmågan att skapa mening i sitt eget liv. I sin roman "Främlingen" (1942) skildrar han huvudpersonen Meursaults kamp med en meningslös värld där varje handling har samma värde och konsekvenser. I sin essä "Myten om Sisyfos" (1942) utforskar han ännu mer filosofiskt hur man kan hitta meningen i livet trots dess avsaknad.
Alla tre författare delade en känsla av existentiell ångest, en känsla av att livet saknade en grundläggande mening eller syfte och att människan var i grunden ensam i sin kamp med tillvaron. Deras litteratur utforskar dessa teman och utmanar rådande normer och föreställningar om människans plats i tillvaron.
Läs mer om Existentialismen
Läs mer om Albert Camus
Modernismen / Instuderingsfrågor |
|
- Vad betyder surrealism?
- Varför vänder sig surrealister som André Breton mot realismen och logiken?
- Vad bland Freuds tankar åberopade man?
- Hur byggde surrealisterna upp sina bilder?
- Vad symboliserar det öde landet i T S Eliots dikt med samma namn?
- Vad i samtidens civilisation vänder sig dikten mot?
- Vilken betydelse ger han myterna?
- Vilken läromästare har han här?
- Hur uppfattar Eliot tiden?
- Vad innebär hans imagism?
- Vad vill Hermann Hesse gestalta i Siddharta?
- Vilka två starka själsliga motsatser kämpar inom huvudpersonen i Steppvargen?
- Vilken grundföreställning avvisar således Hesse i sin roman?
- Vilken litterär utgångspunkt har James Joyce för sin roman Ulysses?
- Vad kan sägas om den yttre handlingen?
- Vad menas med inre monolog?
- Vad symboliserar Leopold Bloom?
- Vari bestod Franz Kafkas utanförskap?
- Vad menar man vanligtvis med "kafkastämning"?
- Vilken är konflikten i Förvandlingen?
- Hur förhöll sig Ernest Hemingway i sitt liv till faran?
- Vilka två samtida hårdkokta deckarförfattare skrev på ett liknande sätt rent stilistiskt?
- Varför söker Hemingways unga hjältar så ofta döden?
- Vad menas med "den hårdkokta skolan"?
- Vad menade han själv med "isbergstekniken"?
- På vilket sätt är Robert Jordan en annorlunda hjälte i Hemingwayland?
- Vilket verk bidrog kanske mest till att ge Hemingway Nobelpriset?
- På vilket sätt är Kristin Lavransdotter i Sigrid Undsets roman med samma namn en stark kvinna?
- När utspelar sig handlingen?
- Vad för slags romaner är Cora Sandels böcker om Alberte?
- Vilken roll spelar det förflutna i många av Axel Sandemoses romaner?
- Vad innebär Jantelagen?
- Vad menar Jean-Paul Sartre med att människan har "existens" men inte "essens"?
- Vilken roll menar han att arv och miljö spelar i en människas liv?
- Vad innebär det att leva "autentiskt"?
- Varför upplever Roquentin äckel inför tillvaron i romanen med samma namn?
- Varför vägrade Sartre att ta emot Nobelpriset i litteratur 1964?
- Vad menar Simone de Beauvoir att det är som har hindrat kvinna genom historien?
- Vad menas med den "magiska realism" som framför andra Gabriel Garcia Márquez använder sig av?
- Vad menade Bertolt Brecht med "illusionsteater"?
- På vilket sätt är den förljugen, menar han?
- Ge exempel på Verfremdungseffekter:
- Vilken legend återges i Den kaukasiska kritcirkeln?
- Vilket verk inspirerar Brecht till Mor Courage och hennes barn?
- Varför framställer Brecht mor Courage också som osympatisk?
- Vilken stor fråga gestaltas i Galileis liv?
- Vilken stor samtida fråga anspelar verket på?
- Vad förenar absurdismen och existentialismen?
- Vad är skillnaden så som den gestaltas i Samuel Beckets verk?
- Vari ligger det absurda i I väntan på Godot?
Modernismen / Innehållsförteckning |
|
- Introduktion
- Modernismen i punktform
- Symbolismen
- Futurismen
- Expressionismen
- Dadaismen
- Imagismen
- Surrealismen
- Absurdismen
- Existentialismen
- Instuderingsfrågor till modernismen
Joni Stam (2012)