www.larare.at

Läsning

När det gäller undervisning i svenska brukar jag jobba utifrån olika nivåer, t.ex. tre nivåerna på Bygg/El/Fordon och jobbar utefter konceptet "mänga bäckar små". Skapar material utefter en inlärningsprincip eftersom jag kommit fram till att det spelar mindre roll vad de läser utan det som spelar roll är snabba återkopplingar och "belöningar" på kortare lässtunder och frågor till läsningen. En typ av gamifikationprincip där varje läsning resulterar i poäng och antalet poäng resulterar i nivå och det ska vara relativt lätt att uppnå godkänt-nivå bara man läser och avverkar en viss "mängd läsning".

Trösklarna ska vara låga och taket högt och genom att uppmuntra elever att läsa lite till, hela tiden, får dem att pröva nå lite högre bara för att få poängen, bara för att nå nivån eller slå kompisen (många triggas igång av själva tävlingsinslaget och elever jämför sig med varandra vare sig vi vill det eller inte). Och när de når en nivå som är över deras förväntan har jag lyckats med mitt arbete. Vissa av dem kanske blir intresserade av att läsa och testar sina vingar på sin fritid medan de flesta kanske bara ser detta som ett skolarbete som tar slut med att skolan tar slut, men lyckas jag få någon att testa läsa en HEL bok på egen hand har jag lyckats med mitt jobb.

Det finns olika sätt att skapa poängsystem och här följer några exempel:

  • antal ord
  • antal meningar
  • antal lästa minuter
  • antal besvarade frågor till texten
  • plocka ut antal långa ord
  • plocka ut antal långa meningar
  • citera något som eleven tycker är bra
  • citera något som anknyter till ett visst tema
  • skriva upp viktiga händelser (nyckelhändelser)
  • skriva upp det som är mest spännande
  • var "vänder" berättelsen (dess peripeti)
  • skriva upp svåra ord
  • skriva upp beskrivande ord
  • skriva upp verb
  • skriva upp substantiv

En annan relevant fråga är hur innehållet kan kopplas till just dem. Alltså på vilket sätt är det eleven läst just relevant för hen, eller betydelsefullt för just hen?

Det här är kanske inte vad du hade tänkt dig som svar och kanske till och med tycker du att det är fel. Du kanske tycker att jag är cynisk eller att jag har gett upp; det har jag verkligen inte gjort utan jag är realist och mycket pragmatisk i mitt sätt att se på lärande. Bättre med små steg, låga krav för att skapa ett hållbart fundament som man kan bygga upp något hållbart och beständigt på. Jag anser att de flesta lärare försöker bygga slott på sandgrund och de faller en efter annan.

Efter att ha jobbat många år med praktiska program i svenska har jag kommit till slutsatsen att det är inte själva litteraturen eller texterna som är det viktigaste utan formatet som först och främst ska bygga upp självförtroende vad gäller läsning istället för att ge en elev bra berättelser. Bra berättelser får det via film- och spelbranschen.

Det spelar alltså ingen roll hur bra en text är om eleven inte tror på sig själv som läsare och om själva läsningen som aktivitet står i vägen för läslusten kommer eleven aldrig uppleva läsning som lustfyllt. De här eleverna behöver känna att de lyckas framför allt eftersom deras skolgång ofta kantats av misslyckanden och framför allt känslan av otillräcklighet. Först måste alltså eleven tycka att aktiviteten är rolig sen kan hen ta till sig innehållet och uppleva berättandets fantastiska värld. Det flesta kommer inte dit och det är bara att acceptera, men lyckas man få dit några så är det fantastiskt för dem.

När jag låter eleverna arbeta utefter detta koncept använder jag mig oftast av textutdrag ur klassiker; de är korta och innehåller inte alltför mycket olika händelser vilket är bra för elever som är ovana läsare och kanske inte har tillräcklig kognitiv förmåga att klara av alltför många olika händelser. Det viktiga är att börja lågt och erbjuda möjlighet för eleven att jämt kunna välja att göra mer och framför allt uppmärksamma en elev som plötsligt gör mer än vad hen gjort tidigare och där måste jag som lärare vara snabb och SE det.

Jag belönar alltså kvantitet framför kvalitet först och om jag får eleven att först klara av kvantitet kan jag fortsätta med kvalitet och då brukar jag använda mig av noveller: följt av analys som bara vissa jobbar med och det måste utgå ifrån frivillig basis; alltså att eleven själv väljer att jobba med analys på en mer avancerad nivå: Google dokument.

Kvantitet är en förutsättning för kvalitet och oftast har dessa elever inte tillräckligt mycket läsning med sig upp till gymnasiet och då måste vi mängdträna och bygga upp den sk "läskonditionen". När de väl har uppnått tillräcklig läskondition kan man börja analysera text och då rekommenderar jag alltså noveller.

Men jag har inte gett upp helt vad gäller känslor och upplevelser utan har jämt med den frågan men med färdiga känslor att välja emellan. Därför ha jag skapat något som kallas för känslobarometern: se novellbarometern.

 

Läsning / Varför läser vi?
 

Det finns inget allmängiltigt svar på varför vi läser men man skulle kunna rada upp följande:

  • För att forma sin egna identitet och förstå andras; för identifikationens och genkänningen skull.
  • För att bli mer empatisk; för att lära sig känna med och förstå andra individer; för individualismens skull.
  • För att fly till en annan verklighet; för eskapismens skull så att man både blir underhållen och lär sig förstå sin egen verklighet bättre.
  • För att lära känna nya berättelser; för olika teman och budskaps skull.
  • För att bli bättre på språk; för kärleken till språkets skull.
  • För att lära sig mer om världen och mänskligheten; för kunskapens skull.

Tanken med detta moment är att förstå vikten med läsning. Alltså vilken betydelse läsning har och hur viktig den är för oss människor.

Det handlar också om att öva läsning och läsförståelse samt ta del av den västerländska litterära kanon. Genom att bli en bättre läsare blir du per automatik bättre på att skriva. Sedan är det förstås stimulerande att tillägna sig klassiker och med hjälp av texter växa som människa.

Vad gäller momentets upplägg bestämmer du själv hur du vill lägga upp det. Tanken med momentet är inte bara att träna på läsförståelse och få en inblick i litteraturkanon; alltså ett tillfälle att bekanta sig med texter som man kanske vanligtvis inte läser. Hör med din lärare eller bibliotekarie. Det är med andra ord mycket roligare att analysera litteratur som man tycker om (det kan också finnas fördelar med att analysera verk man hatar - det viktiga är att de väcker känslor som i sin tur berikar analysen).

Läs mer: Boksamtal, litterära kanon ,

Ta gärna hjälp av: Ord , Läsförståelse , Att läsa mellan raderna , Röda tråden , Tyst läsning och Lästeknik .

 

Läsning / Föra läslogg (roman)
 

Ni ska välja en bok (det finns 10 böcker att välja emellan) och läsa den på egen hand. Ni ska också föra läslogg vilket innebär att ni ska rapportera till mig varje vecka via mejl; hur många sidor ni läst, vilka sidor ni läst och vad ni har läst. Det är också viktigt att ni skriver datum på läsloggen. Spar också varje läslogg så att vi på slutet av kursen kan göra en sammanställning. Ni ska alltså redogöra er läsning och veckologgarna och den slutliga sammanfattningen kommer att betygsättas.

Jag räknar med att ni ska läsa klart boken på 15 veckor. Varje bok är på ca. 250-300 sidor vilket innebär att ni i snitt ska läsa ca 16-20 sidor i veckan. Är ni långsamma eller eftertänksamma läsare så bör ni alltså läsa oftare eller längre tid varje gång.

Välj en roman i samråd med din lärare, läs den och följ punktlista nedan:

1. Skriv verket och författaren som rubrik

2. Skriv ca 10 nyckelord per kapitel

3. Skriv en kort handlingsbeskrivning - berättelsens fabel per kapitel

4. Avslutningsvis en värdering (tyck till) av hela romanen (recension)

Du ska läsa minst en hel roman i en 100p kurs. Läser du kursen på ett läsår kan du dela upp läsningen under hela året. Tanken är att du ska läsa tillräckligt "stora portioner" - läs inte för mycket varje gång. Läser du lite varje gång måste du läsa ofta och läser du mycket varje gång kan du läsa mer sällan. Men det viktiga är att det inte blir för jobbigt eller tråkigt att läsa.

Syftet med denna övning är kort och gott att läsa en hel roman och skriva en sammanfattning av den. Själva läsloggen är till för att hålla koll på när och hur mycket man läser och under hur lång tid. Läsning och sammanfattning är obligatoriska inslag medan läsloggen är ett inslag i synliggörandet av själva läsprocessen och hur det påverkar förståelsen som i sin tur påverkar sammanfattningen. 

Obs! du behöver inte analysera texterna på något djupare plan - det är inte en övning i textanalys, utan en övning i läsning och en möjlighet att tillägna sig delar av litteraturkanon.

För den ambitiösa eleven: denna övning kan också användas för att visa upp analytiska förmågor, därför skadar det inte att ha ett analytiskt förhållningssätt också här, men det är som sagt inget krav.

Exempel på upplägg till läslogg

Exempel på en mycket enkel läslogg kan se ut. (Word-dokument)

Ännu ett exempel: Läs- och skrivdagbok (Google dokument).

Dela upp läsningen i flera kortare lässtunder. Tanken är att du ska läsa tillräckligt "stora portioner" - läs inte för mycket varje gång. Läser du lite varje gång måste du läsa ofta och läser du mycket varje gång kan du läsa mer sällan. Men det viktiga är att det inte blir för jobbigt eller tråkigt att läsa.

10 böcker att välja emellan

  1. Sandor / slash/ Ida av Sara Kadefors
  2. Mig äger ingen av Åsa Linderborg
  3. Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser
  4. Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri
  5. Parfymen av Patrick Süskind
  6. Kollektivt självmord av Arto Paasilinna
  7. Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari
  8. 1984 av George Orwell
  9. Ondskan av Jan Guillou
  10. Som jag vill vara av Katarina von Bredow

Bokssamtal

Eleverna delas upp i mindre grupper som bestäms efter vilken bok de läst. Du ska vara i en grupp där alla läst samma bok. Utgå ifrån din sammanställning och textanalymodellen nedan i gruppdiskussionen.

Med hjälp av dina läsloggar gör du en kortare sammanställning (ca 200 ord). Denna sammanställning ska fungera som diskussionsunderlag i boksamtalet.

Ta hjälp av Boksamtal

Trevlig läsning.

Läs mer om Läslogg , Tanken med detta moment,

 

Läsning / Föra läslogg (utdrag/novell/dikt)
 

Välj en text (ett utdrag, en novell eller en dikt), läs den och följ punktlista nedan:

1. Skriv verket och författaren samt vilka sidor du läst som rubrik

2. Skriv 10 nyckelord

3. Skriv en kort handlingsbeskrivning - berättelsens fabel

4. Avslutningsvis en värdering (tyck till)

Du ska göra 10 texter i en 100p kurs. Läser du kursen på ett läsår kan du dela upp läsningen under hela året eller så kan du läsa 10 texter de första veckorna på terminen och lustläsa resten av tiden. Tanken är att du ska läsa och jag har som minimuminlämning: 10 texter som du måste välja bland de texter som jag erbjuder.

Obs! du behöver inte analysera texterna på något djupare plan - det är inte en övning i textanalys, utan en övning i läsning och en möjlighet att tillägna sig delar av litteraturkanon.

För den ambitiösa eleven: denna övning kan också användas för att visa upp analytiska förmågor, därför skadar det inte att ha ett analytiskt förhållningssätt också här, men det är som sagt inget krav.

Om du har svårt att läsa rekommenderar jag att du delar upp läsningen i flera kortare lässtunder. Tanken är att du ska läsa tillräckligt "stora portioner" - läs inte för mycket varje gång. Läser du lite varje gång måste du läsa ofta och läser du mycket varje gång kan du läsa mer sällan. Men det viktiga är att det inte blir för jobbigt eller tråkigt att läsa.

Läs mer om Läslogg ,Tanken med detta moment

 

Läslogg / Textanalys
 

För att tillgodogöra sig ett litterärt verk försöker man ibland att analysera det. Analys betyder sönderdela och det man gör är alltså att studera verkets delar. De viktigaste är:

1. Handlingen; vilken är handlingen? Finns det en eller flera handlingar? Utspelar sig handlingen på flera plan? (finns det en yttre handling och en inre?) Hur lång tid handlar det om? Är handlingen trolig/sannolik? Är den symbolisk?

2. Personerna; Vilka beskrivs? (huvudpersoner och bifigurer) Hur är karaktärerna skildrade? (ensidigt eller mångsidigt) Utvecklas de eller är de statiska? Är de troliga eller symboliska?

3. Miljön; Var utspelas handlingen? Är miljön detaljerad eller antydd? Är den realistisk eller symbolisk?

4. Samhället; Speglas författarens/läsarens samhälle?

5. Språket; Hur framställs verket?Ordval, meningsbyggnad, bildspråk (liknelser/metaforer) Favoriseras en viss ordklass? Förekommer stilimitation? Är formen stram eller fri?

6. Avsikten; Varför har verket skrivits? Hur har det uppfattats?

Läs mer om Litteraturanalys ,

 

Läsning / Sajter
 
  1. Moment: Läsning
  2. Läsförståelse
  3. Lästeknik
  4. Läs- och skrivsvårigheter
  5. Nivåer
  6. Viktigt att läsa
  7. Lyssna på en bok
  8. Förslag på skönlitteratur
  9. Läsa novell
  10. Läsaformulär
  11. Läslogg
  12. Läsa mellan raderna
  13. Faktaläsning
  14. Texttyper
  15. Tyst läsning
  16. Övningar
  17. Epok kopplat till verk
  18. Lästips
  19. Novell efter nivå
  20. Nivå 1
  21. Nivå 2
  22. Nivå 3
  23. Texter i bokstavsordning
  24. Nivåer på text
  25. Runebergsprojektet
  26. Läs en dikt
  27. Novellsamlingar
  28. Klassiker

 

Läsning / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)